Sveriges Totalförsvar 2025: Från Sårbarhet till Motståndskraft – En Historisk Satsning

Sverige står inför en ny era inom säkerhets- och försvarspolitiken. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har förändrats dramatiskt under de senaste åren, och med det har insikten vuxit om behovet av ett robust och funktionellt totalförsvar. Lärdomar från covid-19-pandemin visade tydligt hur sårbara våra försörjningskedjor kan vara, medan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påminde oss om att krig på europeisk mark inte är en avlägsen historisk händelse.

Mot denna bakgrund har den svenska regeringen fattat ett historiskt beslut. I oktober 2024 presenterades ett nytt totalförsvarsbeslut som innebär en satsning på 37,5 miljarder kronor på det civila försvaret fram till 2030. Det är den största satsningen på totalförsvaret sedan kalla krigets slut och markerar en tydlig vändpunkt i svensk säkerhetspolitik.

Denna artikel ger en fördjupad genomgång av vad totalförsvaret innebär, vilka satsningar som görs, och hur Sverige arbetar för att gå från sårbarhet till motståndskraft. Vi undersöker också hur olika samhällsaktörer – från myndigheter och företag till civilsamhället och enskilda individer – bidrar till att bygga ett starkare Sverige.

Vad är Totalförsvar? Grundläggande Begrepp och Struktur

För att förstå omfattningen av de satsningar som nu görs behöver vi först klargöra vad totalförsvar egentligen innebär. Enligt Regeringens definition består totalförsvaret av två huvuddelar: det militära försvaret och det civila försvaret. Tillsammans utgör de en helhet som ska skydda Sverige och dess befolkning vid höjd beredskap och krig.

Det militära försvaret, som leds av Försvarsmakten, ansvarar för att försvara landet mot väpnade angrepp. Det civila försvaret har en bredare uppgift: att säkerställa att samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas även under extraordinära förhållanden. Det handlar om allt från att säkra livsmedelsförsörjning och energitillgång till att upprätthålla kommunikationer, vård och omsorg.

MSB definierar det civila försvaret som den verksamhet som bedrivs för att inför och under höjd beredskap stödja Försvarsmakten, upprätthålla samhällets funktionalitet och bidra till befolkningens försörjning och trygghet. Detta omfattar ett brett spektrum av aktörer: statliga myndigheter, regioner, kommuner, företag, frivilligorganisationer och enskilda individer.

En central del av strukturen är beredskapssektorerna. Dessa sektorer organiserar samhällets viktigaste funktioner och tydliggör vilka myndigheter som har ansvar för olika områden. Traditionellt har beredskapssektorerna omfattat områden som energiförsörjning, transporter, livsmedel, hälsa och sjukvård samt finansiella tjänster.

En ofta förbisedd men avgörande komponent är det psykologiska försvaret. Som Myndigheten för psykologiskt försvar beskriver handlar det om att skydda samhället mot informationspåverkan och desinformation, samt att stärka befolkningens motståndskraft mot psykologiska operationer. I en tid av hybridhot och informationskrigföring är detta en allt viktigare del av totalförsvaret.

Totalförsvarsbeslut 2024: En Historisk Satsning

Det nya totalförsvarsbeslutet från oktober 2024 representerar ett paradigmskifte i svensk säkerhetspolitik. Med en satsning på 37,5 miljarder kronor till det civila försvaret under perioden 2025–2030 visar regeringen att totalförsvaret prioriteras på allvar.

Vad gör denna satsning unik? För det första får samtliga beredskapssektorer utökade medel, vilket innebär en bred och sammanhållen förstärkning av samhällets motståndskraft. För det andra bygger beslutet på lärdomar från verkliga kriser och konflikter – både pandemin och kriget i Ukraina har tydligt visat var våra sårbarheter finns.

Enligt regeringens pressmeddelande är ambitionen tydlig: "Vi bygger de förmågor som gör Sverige tryggare och starkare." Beslutet innebär inte bara ekonomiska resurser utan också en förändrad syn på hur totalförsvaret ska utvecklas. Det handlar om att bygga förmågor utifrån krigets krav, inte utifrån fredstida antaganden.

Satsningen omfattar flera kritiska områden:

Ökad lagringskapacitet för mediciner, bränsle, livsmedel och andra kritiska varor
Förstärkning av sjukvården med fokus på både akut omhändertagande och uthållighet
Skydd av kritisk infrastruktur som kraftverk, vattenanläggningar och kommunikationsnät
Utbildning och övning av personal inom alla beredskapssektorer
Utveckling av varningssystem och krishanteringsförmåga

Denna omfattande satsning signalerar att Sverige tar säkerhetsläget på största allvar och är berett att investera långsiktigt i samhällets motståndskraft.

Nya Beredskapssektorer Stärker Försörjningstryggheten

I juni 2025 tillkom ytterligare en viktig pusselbit i totalförsvarets utveckling. Regeringen beslutade att inrätta två nya beredskapssektorer för att stärka Sveriges civila försvar: en för industri och byggande, och en för handel och utrikeshandel.

Varför är dessa nya sektorer så viktiga? Erfarenheterna från både covid-19-pandemin och Ukrainakriget har visat att fungerande försörjningskedjor är avgörande för samhällets motståndskraft. När gränser stängs, transportleder blockeras eller produktionen störs får det snabbt konsekvenser för allt från sjukvårdens tillgång till skyddsutrustning till byggbranschens förmåga att upprätthålla kritisk infrastruktur.

De nya beredskapssektorerna tydliggör myndigheternas ansvar och skapar bättre förutsättningar för planering och samordning. Som regeringen framhåller i sitt pressmeddelande: "Totalförsvarets förmåga är direkt kopplad till en fungerande samhällsekonomi." Det räcker inte att ha planer för energiförsörjning och transporter om vi inte samtidigt säkerställer att industrin kan producera nödvändiga varor och att handeln kan distribuera dem.

Den nya beredskapssektorn för industri och byggande omfattar:

Produktion av kritiska komponenter och material
Byggande och underhåll av skyddsrum och annan försvarsinriktad infrastruktur
Industriell kapacitet för att stödja både det militära och civila försvaret

Beredskapssektorn för handel och utrikeshandel fokuserar på:

Säkerställande av import av kritiska varor
Fungerande distributionskedjor inom Sverige
Internationell samordning av försörjningsberedskap

Genom att lyfta fram dessa områden som egna beredskapssektorer erkänner Sverige att totalförsvaret inte bara handlar om att skydda det vi har, utan också om att säkerställa att vi kan producera, importera och distribuera det vi behöver.

Från Sårbarhet till Resiliens: Nyckelbegrepp i Praktiken

Begreppen sårbarhet och resiliens är centrala i diskussionen om totalförsvar och samhällssäkerhet. Men vad betyder de egentligen i praktiken?

Sårbarhet refererar till de svaga punkter i samhällets funktioner som kan utnyttjas eller störas av antagonistiska aktörer, naturkatastrofer eller andra kriser. Det kan handla om:

Beroende av enstaka leverantörer för kritiska komponenter
Bristande redundans i energiförsörjning eller kommunikationssystem
Otillräckliga lager av mediciner, bränsle eller livsmedel
Koncentration av kritisk kompetens hos få individer eller organisationer

Resiliens och motståndskraft, å andra sidan, beskriver samhällets förmåga att motstå, anpassa sig till och återhämta sig från störningar. Som AFRY beskriver i sin verksamhet handlar det om att integrera totalförsvar och krisberedskap i samhällsplaneringen från grunden, så att sårbarheter inte byggs in i nya system och strukturer.

I praktiken innebär arbetet med att minska sårbarhet och öka resiliens flera konkreta åtgärder:

Diversifiering av försörjningskedjor: Istället för att förlita sig på en enda leverantör eller ett enda land för kritiska varor arbetar man med flera alternativa källor.

Uppbyggnad av beredskapslager: Strategiska lager av allt från mediciner till reservdelar säkerställer att samhället kan fungera även om tillförseln störs.

Redundans i kritiska system: Alternativa vägar för energiöverföring, backup-system för kommunikation och reservkapacitet i produktionen ökar robustheten.

Kompetensförsörjning och utbildning: Att säkerställa att tillräckligt många personer har den kompetens som behövs för att upprätthålla kritiska funktioner.

Det svensk-danska samarbetet om civil beredskap visar också att resiliens ofta kräver gränsöverskridande samverkan. Genom att dela erfarenheter, resurser och kapacitet kan länder tillsammans förbättra sin förmåga att hantera kriser och säkerhetshot.

Samverkan mellan Företag och Myndigheter

En avgörande insikt i det moderna totalförsvaret är att staten inte kan bygga motståndskraft på egen hand. Näringslivet äger och driver stora delar av samhällets kritiska infrastruktur, från elproduktion och telekommunikation till livsmedelsproduktion och transporter. Utan företagens aktiva medverkan kan totalförsvaret inte fungera.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utvecklat en metodik för att underlätta samverkan mellan offentlig och privat sektor. I juni 2024 presenterade MSB elva utvecklingsprojekt som visar hur denna samverkan kan fungera i praktiken.

Projekten omfattar ett brett spektrum av områden och visar på den mångfald av utmaningar som totalförsvaret måste hantera:

Säkerställande av bränsleförsörjning till kritiska samhällsfunktioner
Skydd av känslig elektronik mot elektromagnetiska störningar
Uppbyggnad av reservkommunikationssystem
Säkring av livsmedelsproduktion och distribution
Skydd av dricksvattentillgång

Som MSB framhåller i sin kommunikation är företagens betydelse för totalförsvaret fundamental: "Företag har en viktig roll i totalförsvaret och i arbetet med försörjningsberedskap." Detta gäller både stora koncerner med samhällskritisk infrastruktur och mindre leverantörer av specialiserade komponenter eller tjänster.

Samverkan handlar inte bara om att företag följer myndigheternas direktiv. Det är en dialog där företagens kunskap om sina verksamheter och marknader kombineras med myndigheternas övergripande perspektiv på samhällets behov. Tillsammans kan de identifiera sårbarheter, utveckla lösningar och bygga den redundans och robusthet som krävs.

Flera företag har också börjat integrera totalförsvarsperspektivet i sin affärsverksamhet och samhällsplanering, vilket AFRY:s arbete med samhällssäkerhet och resiliens exemplifierar. Genom att redan i planeringsstadiet tänka på krisberedskap och totalförsvar kan man undvika att bygga in sårbarheter i nya system.

Klimatutmaningar och Totalförsvar: KRAFT-forskningsmiljön

En ofta förbisedd dimension av totalförsvaret är kopplingen till klimatförändringar. Extremväder, översvämningar, torka och andra klimatrelaterade händelser utgör inte bara hot i sig själva – de kan också sammanfalla med eller förstärka säkerhetshot.

För att möta denna utmaning har MSB etablerat forskningsmiljön KRAFT (Klimat, Resiliens och Försörjningstrygghet). Syftet är att utveckla metoder och kunskap för att hantera situationer där klimatstörningar påverkar kritiska försörjningskedjor.

Som MSB beskriver det handlar det om att "upprätthålla flöden av exempelvis dricksvatten, energi och livsmedel vid sammanfallande störningar". Tänk dig ett scenario där en extrem väderhandelse slår ut delar av energiförsörjningen samtidigt som geopolitiska spänningar stör importen av kritiska komponenter. Hur säkerställer vi då att samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas?

KRAFT-forskningsmiljön arbetar med att:

Analysera hur klimatförändringar påverkar samhällets sårbarheter
Utveckla metoder för att förutse och hantera sammanfallande kriser
Säkerställa att lösningar fungerar både i vardag och under extraordinära förhållanden
Bygga kunskap om hur försörjningskedjor kan göras mer robusta mot klimatstörningar

Denna koppling mellan klimat och totalförsvar är avgörande för framtiden. I takt med att klimatförändringarna accelererar kommer extremväder och andra klimatrelaterade händelser att bli vanligare. Ett modernt totalförsvar måste kunna hantera inte bara traditionella militära hot utan också dessa nya, komplexa utmaningar där klimat, ekonomi och säkerhet vävs samman.

Det Psykologiska Försvaret och Informationssäkerhet

I en tid av hybridhot och informationskrigföring räcker det inte med fysiskt skydd av infrastruktur och materiel. Det psykologiska försvaret har blivit en allt viktigare komponent i totalförsvaret.

Som Myndigheten för psykologiskt försvar beskriver är syftet att skydda samhället mot informationspåverkan och stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation och propaganda. Det handlar om att säkerställa att beslutsfattare och medborgare har tillgång till korrekt information och kan fatta välinformerade beslut, även under press.

Det psykologiska försvaret omfattar flera dimensioner:

Källkritik och mediekunnighet: Att ge medborgare verktyg för att värdera information och identifiera desinformation.

Skydd av demokratiska processer: Att säkerställa att val och andra demokratiska institutioner inte kan påverkas av utländska aktörer.

Krishantering och kommunikation: Att upprätthålla förtroendet för samhällets institutioner genom transparent och trovärdig kommunikation.

Cyberförsvar: Att skydda informationssystem mot intrång och manipulation.

I praktiken kräver det psykologiska försvaret en bred samhällsinsats. Medier, utbildningsväsendet, civilsamhället och enskilda individer har alla en roll att spela. Det handlar om att bygga en kultur av kritiskt tänkande och medvetenhet om informationshot.

Det psykologiska försvaret är inte censur eller propagandabekämpning genom motpropaganda. Det är istället en demokratisk försvarsåtgärd som syftar till att stärka samhällets motståndskraft genom kunskap, transparens och kritiskt tänkande.

Internationellt Samarbete: Sverige och Danmark

Totalförsvar och civil beredskap är inte nationella angelägenheter i isolering. I en alltmer sammankopplad värld kräver effektivt försvar av samhället internationellt samarbete, särskilt med våra närmaste grannar.

I juni 2025 undertecknade Sverige och Danmark en avsiktsförklaring om att stärka samarbetet avseende civil beredskap och samhällets motståndskraft. Detta är ett viktigt steg i den nordiska dimensionen av totalförsvaret.

Samarbetet omfattar flera områden:

Utbyte av erfarenheter och bästa praxis inom civil beredskap
Gemensam övningsverksamhet och scenarioplanering
Samordning av försörjningsberedskap och lageruppbyggnad
Delning av resurser vid större kriser

Varför är detta nordiska samarbete så viktigt? För det första delar Sverige och Danmark många gemensamma utmaningar och sårbarheter. Våra samhällen är strukturerade på liknande sätt, vi har integrerade ekonomier och vi står inför samma säkerhetspolitiska läge.

För det andra kan samarbete över gränserna skapa skalfördelar och effektivitet. Istället för att varje land bygger upp identisk kapacitet kan man komplettera varandra och dela på vissa resurser. Det kan handla om allt från specialiserad medicinsk utrustning till expertis inom specifika områden.

För det tredje stärker internationellt samarbete den övergripande trovärdigheten i totalförsvaret. När potentiella antagonister ser att nordiska länder står tillsammans och stödjer varandra ökar det avskräckande effekten.

Det svensk-danska samarbetet är också ett exempel för andra länder och bidrar till att stärka det europeiska samarbetet om civil beredskap inom ramen för EU och NATO.

Civilsamhällets Roll: Totalförsvarsstiftelsen och SOSCOE

En ofta underskattad men avgörande del av totalförsvaret är civilsamhällets engagemang. Frivilligorganisationer, studieförbund, näringslivsorganisationer och enskilda medborgare spelar alla viktiga roller i att bygga samhällets motståndskraft.

Totalförsvarsstiftelsen är en central aktör i detta arbete. Stiftelsen arbetar med att utveckla totalförsvaret genom att samla olika samhällsaktörer och skapa arenor för kunskapsutbyte och samverkan. Deras fokusområden inkluderar energiförsörjning, cybersäkerhet och Sveriges anpassning till NATO-medlemskapet.

En konkret manifestation av detta arbete är etableringen av Security of Supply Centre of Excellence (SOSCOE) i Karlskoga. Detta kompetenscentrum ska fungera som en mötesplats och kunskapsnav för frågor om försörjningstrygghet och totalförsvar. Genom att samla expertis från olika sektorer och skapa möjligheter för dialog och samarbete bidrar SOSCOE till att stärka Sveriges samlade förmåga.

Som regeringen framhåller är civilsamhällets och frivilliga organisationers roll i totalförsvaret fundamental. Dessa organisationer:

Kompletterar myndigheternas resurser med lokal kunskap och nätverk
Bidrar med frivillig arbetskraft vid kriser och katastrofer
Sprider kunskap om krisberedskap till allmänheten
Skapar social sammanhållning och tillit, som är avgörande för samhällets motståndskraft

Frivilligorganisationer som Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, Svenska Blå Stjärnan och många andra har lång erfarenhet av krishantering och beredskap. Deras nätverk når ut till lokalsamhällen över hela landet och deras medlemmar utgör en värdefull resurs för totalförsvaret.

Men civilsamhällets roll handlar inte bara om organiserade insatser. Det handlar också om varje enskild medborgares beredskap och ansvar. Att ha hemmalager av mat, vatten och mediciner, att känna till hur man får information vid kriser, och att ha en plan för hur familjen ska agera vid olika scenarier – allt detta är delar av totalförsvaret på individnivå.

Vägen Framåt mot Ett Starkare Sverige

Sverige har inlett en historisk resa från sårbarhet till motståndskraft. Satsningen på 37,5 miljarder kronor till det civila försvaret, etableringen av nya beredskapssektorer, förstärkt samverkan mellan myndigheter och företag, och det bredare internationella samarbetet – allt detta är steg i rätt riktning.

Men som denna genomgång har visat är totalförsvar ingen enkel checklista som kan bockas av. Det är en komplex, pågående process som kräver kontinuerligt arbete från alla samhällsaktörer. Det räcker inte att bygga lager och infrastruktur – vi måste också underhålla dem, öva på att använda dem och anpassa dem när omvärlden förändras.

Vikten av att fortsätta utveckla totalförsvaret kan inte överskattas. Säkerhetsläget i vårt närområde kommer sannolikt att förbli utmanande under överskådlig tid. Klimatförändringarna kommer att skapa nya hot och förstärka befintliga sårbarheter. Teknologisk utveckling, särskilt inom digitalisering och artificiell intelligens, kommer att skapa både möjligheter och risker.

För beslutsfattare i offentlig sektor innebär detta ett ansvar att prioritera totalförsvaret i budget och planering, att säkerställa att personal får nödvändig utbildning, och att skapa strukturer för effektiv samverkan över organisationsgränser.

För företagsledare handlar det om att integrera totalförsvarsperspektivet i affärsplanering och riskhantering, att vara beredd att samarbeta med myndigheter, och att se sitt samhällsansvar som en del av företagets långsiktiga hållbarhet.

För civilsamhällets organisationer är uppgiften att fortsätta bygga nätverk, sprida kunskap och mobilisera frivilliga som kan komplettera samhällets formella beredskapsstrukturer.

Och för enskilda medborgare? Totalförsvaret börjar hemma. Genom att ta ansvar för sin egen beredskap, hålla sig informerad, tänka kritiskt kring information, och vara beredd att bidra till samhällets gemensamma försvar spelar varje individ en roll.

Som regeringen uttrycker det: "Vi bygger de förmågor som gör Sverige tryggare och starkare." Detta är inte bara en statlig uppgift – det är en gemensam samhällsuppgift där vi alla har en roll att spela. Resan från sårbarhet till motståndskraft har påbörjats, men vägen framåt kräver fortsatt engagemang, samverkan och uthållighet.

Ett starkare Sverige byggs inte över en natt, men med rätt prioriteringar, tillräckliga resurser och ett gemensamt engagemang från alla delar av samhället kan vi skapa den motståndskraft som krävs för att möta framtidens utmaningar.