Sveriges Beredskap inom Industri, Bygg och Handel – Så Stärks Totalförsvaret 2025

En Ny Säkerhetspolitisk Verklighet

Sveriges säkerhetspolitiska läge har genomgått en fundamental förändring under de senaste åren. Det som tidigare verkade avlägset – hot om krig och omfattande kriser på europeisk mark – är nu en del av vår vardag. NATO-medlemskapet, som trädde i kraft 2024, har inte bara förändrat vårt internationella försvarssamarbete utan även ställt nya och tydligare krav på Sveriges totalförsvar.

I denna nya verklighet spelar sektorn industri, byggande och handel en avgörande roll. Dessa verksamheter utgör ryggraden i Sveriges försörjningsberedskap – de säkerställer att kritiska varor och tjänster kan produceras, distribueras och levereras även under de mest utmanande förhållandena. När samhället ställs inför kriser eller, i värsta fall, krig, är det dessa sektorer som måste fortsätta fungera för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.

Enligt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har myndigheterna nu tagit fram gemensamma utgångspunkter för totalförsvarets utveckling under perioden 2025-2030. Denna samordning är kritisk för att säkerställa att både det militära och civila försvaret kan verka effektivt tillsammans.

Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och komplex. Som framgår av den statliga utredningen Polisiär beredskap i fred, kris och krig inkluderar hoten allt från cyberangrepp och sabotage mot kritisk infrastruktur till påverkansoperationer och spionage. Industri-, bygg- och handelssektorn är särskilt utsatt eftersom avbrott här får kaskadeffekter genom hela samhället.

Denna artikel ger en översikt över hur Sverige arbetar för att stärka beredskapen inom dessa kritiska sektorer, vilka konkreta åtgärder som vidtas, och vad företag och individer kan göra för att bidra till ett starkare totalförsvar.

Det Civila Försvaret: Tolv Beredskapssektorer

Sveriges civila försvar är organiserat i tolv beredskapssektorer, var och en med specifikt ansvar för att säkerställa samhällets funktionalitet under kriser och krig. Denna struktur skapar tydlighet om roller, ansvar och samordning mellan olika samhällsaktörer.

Enligt Krisinformation.se omfattar de tolv beredskapssektorerna:

1. Energiförsörjning
2. Finansiella tjänster
3. Handel och industri
4. Hälsa, vård och omsorg
5. Kommunala tekniska tjänster
6. Livsmedel
7. Offentlig förvaltning
8. Skydd av befolkningen
9. Sociala tjänster
10. Transporter och infrastruktur
11. Elektronisk kommunikation
12. Säkerhet

Sektorn Industri, byggande och handel har en central position i denna struktur. Den omfattar produktion av varor, byggverksamhet samt handel med både konsumentvaror och industriella produkter. Sektorns funktion är avgörande för att:

• Säkerställa produktion av kritiska produkter och komponenter
• Upprätthålla byggnation och underhåll av infrastruktur
• Garantera distribution av nödvändiga varor till befolkning och andra sektorer
• Stödja återuppbyggnad efter skador

Varje sektor har en eller flera sektorsansvariga myndigheter som koordinerar beredskapsarbetet. För industri, byggande och handel är det flera myndigheter som delar på ansvaret, beroende på verksamhetens specifika karaktär. Dessa myndigheter har i uppdrag att tillsammans med företag och organisationer inom sektorn planera, öva och utveckla förmågan att hantera allvarliga störningar.

Samverkan mellan sektorerna är lika viktig som varje sektors egen förmåga. En störning inom energisektorn påverkar omedelbart industrins produktionsförmåga. Problem med transporter slår direkt mot handelns distributionskedjor. Detta ömsesidiga beroende kräver en helhetssyn där beredskapssektorerna inte arbetar isolerat utan i nära samordning.

Samarbete mellan Myndigheter och Företag: Nyckeln till Försörjningsberedskap

En av de mest betydelsefulla utvecklingarna inom svensk krisberedskap är det fördjupade samarbetet mellan myndigheter och privat sektor. Detta är inte bara önskvärt – det är nödvändigt. Majoriteten av Sveriges kritiska infrastruktur och produktionskapacitet ägs och drivs av privata företag. Utan deras aktiva medverkan kan totalförsvaret inte fungera.

MSB beskriver hur sju myndigheter nu driver utvecklingsprojekt tillsammans med företag för att stärka försörjningsberedskapen. Dessa myndigheter är:

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
• Energimyndigheten
• Livsmedelsverket
• Läkemedelsverket
• Post- och telestyrelsen
• Socialstyrelsen
• Transportstyrelsen

Målsättningen med dessa projekt är att förbättra planeringen av försörjning som en integrerad del av totalförsvaret. Det handlar om att identifiera sårbarheter i leveranskedjor, utveckla reservlösningar, säkerställa tillgång till kritiska insatsvaror, och skapa beredskapsplaner som faktiskt fungerar när de behövs.

Konkreta exempel på samarbetsområden inkluderar:

Kartläggning av försörjningskedjor: Myndigheter och företag arbetar tillsammans för att förstå hela kedjan från råvara till slutprodukt. Var finns flaskhalsar? Vilka komponenter är kritiska? Vilka alternativa leverantörer finns?

Lagerhantering och beredskapslager: Diskussioner förs om vilka varor som bör lagerhållas i större omfattning, var dessa lager ska placeras, och hur de ska kunna nås snabbt vid behov.

Prioritering av resurser: I en krissituation måste begränsade resurser fördelas effektivt. Samarbetet syftar till att skapa gemensamma principer för hur produktion och distribution ska prioriteras.

Övningar och scenarioplanering: Genom gemensamma övningar testas beredskapsplanerna i realistiska scenarion. Detta avslöjar brister och möjliggör kontinuerlig förbättring.

Vikten av privat sektors engagemang kan inte överskattas. Företagen besitter den operativa kunskapen om sina verksamheter, de tekniska systemens möjligheter och begränsningar, samt de praktiska utmaningarna i att upprätthålla produktion under svåra förhållanden. Myndigheterna bidrar med övergripande samhällsperspektiv, juridiska ramar, och samordning mellan sektorer.

Detta partnerskap bygger på ömsesidig respekt och förståelse för varandras roller. För företag innebär deltagande i beredskapsarbete inte bara ett samhällsansvar – det är också en affärsmässig nödvändighet. Ett företag som har robust krisberedskap är bättre rustat att hantera alla typer av störningar, vilket stärker både konkurrenskraft och långsiktig överlevnad.

Kritisk Infrastruktur: Energi och Digital Beredskap

Två områden har under det senaste året framträtt som särskilt kritiska för industri, bygg och handels förmåga att fungera: energiförsörjning och digital infrastruktur. Båda är grundläggande förutsättningar för modern verksamhet, och båda utsätts för ökade hot.

Energisektorns Utmaningar

Energiförsörjningen är samhällets livsnerv. Utan el och bränsle stannar produktion, transporter och kommunikation. Enligt Energiföretagen Sverige har hotbilden mot energisektorn ökat markant. Sabotage, cyberangrepp och andra antagonistiska handlingar mot energiinfrastruktur utgör nu reella hot som måste hanteras.

Energiinfrastrukturen är samtidigt komplex och geografiskt spridd, vilket gör den svår att skydda fullt ut. Kraftledningar, transformatorstationer, och distributionsnät sträcker sig över hela landet. Även mindre störningar kan få stora konsekvenser om de drabbar kritiska knutpunkter.

Energiimyndighetens generaldirektör har varit tydlig med att energisektorn måste bli bättre förberedd för en kris eller krig. Sveriges NATO-medlemskap innebär nya förpliktelser och krav på interoperabilitet med alliansens system och rutiner. Detta kräver investeringar i både fysisk säkerhet och cybersäkerhet, samt utveckling av beredskapsplaner som är kompatibla med NATO:s standarder.

För industri och handel innebär energisektorns sårbarhet en direkt affärsrisk. Produktionsanläggningar som är beroende av kontinuerlig elförsörjning måste ha reservkraft och planer för hur verksamheten ska hanteras vid längre elavbrott. Logistikföretag måste säkerställa att transporter kan genomföras även om bränsletillgången begränsas.

Digital Infrastrukturs Sårbarhet

Parallellt med energiutmaningarna har den digitala infrastrukturens sårbarhet blivit alltmer uppenbar. Modern industri, handel och byggverksamhet är djupt beroende av digitala system för allt från produktionsstyrning och lagerhantering till betalningar och kommunikation.

En färsk rapport som Säkerhetsvärlden refererar till varnar för att Sverige måste stärka sin digitala beredskap mot omfattande avbrott – så kallade "blackouts". Rapporten pekar på att dagens beredskapsarbete ofta är sektorsspecifikt och saknar en samlad strategi för hur samhället ska hantera omfattande störningar i digital infrastruktur.

Problemet är mångfacetterat:

Beroenden och kaskadeffekter: Digitala system är sammankopplade på sätt som skapar komplexa beroenden. Ett avbrott i ett system kan snabbt sprida sig till andra.

Cyberhot: Antagonistiska aktörer kan genom cyberangrepp orsaka omfattande störningar. Ransomware-attacker mot företag har visat hur sårbar digitaliseringen gör oss.

Kompetens och resurser: Många organisationer, särskilt mindre företag, saknar resurser och kompetens för att bygga robust cybersäkerhet och digital beredskap.

Samordningsbehov: Eftersom digital infrastruktur spänner över alla sektorer krävs en samhällsövergripande samordning som idag inte finns fullt ut.

Rapporten föreslår att Sverige behöver en samlad nationell strategi för digital beredskap som omfattar alla samhällssektorer. Detta inkluderar standarder för redundans, backup-lösningar, incidenthantering och återställning.

För företag inom industri, bygg och handel innebär detta konkreta handlingskrav. Digital riskanalys måste bli en naturlig del av verksamhetsplaneringen. Backup-system och alternativa arbetssätt för manuell hantering måste utvecklas och övas. Cybersäkerhet kan inte längre ses som en IT-fråga – det är en fråga om verksamhetens överlevnad.

Risk- och Sårbarhetsanalys: FOI:s Forskningsbidrag

Att bygga effektiv krisberedskap kräver kunskap om var sårbarheterna finns och hur stora riskerna är. Här spelar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en central roll genom sin forskning och sina analyser.

FOI:s arbete inom krisberedskap fokuserar på att stödja myndigheter, kommuner och andra aktörer med vetenskapligt baserade metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. Detta inkluderar:

Risk- och sårbarhetsanalyser: FOI utvecklar metoder för att systematiskt identifiera och värdera risker och sårbarheter i samhällskritiska verksamheter. Dessa analyser hjälper beslutsfattare att prioritera var insatser behövs mest.

Hotvärderingar: Genom kontinuerlig bevakning och analys av säkerhetspolitiska utvecklingen bidrar FOI med uppdaterade hotvärderingar. Detta är särskilt viktigt i det snabbt föränderliga säkerhetsläget.

Förmågebedömningar: Utöver att identifiera hot och sårbarheter analyserar FOI också samhällets förmåga att hantera olika typer av kriser. Var finns kapacitetsbrister? Vilka förmågor behöver utvecklas?

Utvärdering av övningar: Övningar är ett centralt verktyg för att utveckla krisberedskap, men endast om de utvärderas systematiskt och lärdomarna tas tillvara. FOI:s forskare bistår med utvärderingar som identifierar styrkor och förbättringsområden.

För sektorn industri, byggande och handel är denna typ av forskningsbaserad kunskap ovärderlig. Den hjälper företag och myndigheter att fatta välgrundade beslut om var investeringar i beredskap ger störst effekt. Den bidrar också till att skapa en gemensam förståelse för hotbilden och de utmaningar som måste hanteras.

FOI:s arbete exemplifierar vikten av att krisberedskap inte bygger på gissningar eller magkänsla, utan på systematisk analys och evidensbaserad kunskap. I en tid av begränsade resurser är det avgörande att satsningarna görs där de verkligen behövs och där de ger störst samhällsnytta.

Totalförsvaret 2025-2030: Gemensamma Utgångspunkter och Framtidsvisioner

Sverige står inför en intensiv period av totalförsvarsuppbyggnad. Den gemensamma planeringen för perioden 2025-2030 utgör en vägkarta för hur både det militära och civila försvaret ska utvecklas.

Som framgår av regeringens pressmeddelande har Försvarsmakten och MSB tagit fram gemensamma utgångspunkter för totalförsvarets utveckling. Detta är ett genombrott i samordningen mellan militärt och civilt försvar – två delar som måste fungera som en integrerad helhet.

De gemensamma utgångspunkterna inkluderar:

Enhetlig hotbildsbedömning: Försvarsmakten och MSB delar nu samma syn på vilka hot Sverige står inför. Detta skapar förutsättningar för samordnad planering och prioritering.

Gemensamma planeringsantaganden: Vilka scenarion ska planeringen utgå från? Hur lång varselstid kan vi räkna med? Vilken typ av hot är mest sannolika? Gemensamma svar på dessa frågor är avgörande för att totalförsvaret ska hänga ihop.

Identifierade åtgärdsbehov: Baserat på hotbilden och nuvarande förmåga har myndigheterna identifierat konkreta åtgärder som behöver vidtas. Detta inkluderar allt från infrastrukturinvesteringar till kompetensutveckling och övningsverksamhet.

Tidsplan och milstolpar: Utvecklingen av totalförsvaret är en långsiktig process. Tydliga milstolpar för perioden 2025-2030 hjälper till att följa upp framsteg och justera planerna vid behov.

NATO-medlemskapet har fundamental betydelse för denna planering. Sverige är nu del av en allians med gemensamma standarder, procedurer och krav. Försvarshögskolans rapport om krisberedskap och totalförsvar, som inkluderar en bilaga om NATO-medlemskapets konsekvenser, belyser hur detta påverkar svensk beredskap.

För industri, bygg och handel innebär NATO-medlemskapet både möjligheter och krav. Möjligheterna handlar om tillgång till alliansens samlade resurser och erfarenheter. Kraven handlar om att svensk industri måste kunna stödja alliansens operationer och att beredskapen måste uppfylla NATO:s standarder.

Den långsiktiga visionen är ett totalförsvar som kan:

• Avskräcka potentiella angripare genom att visa förmåga och beslutsamhet
• Motstå och hantera allvarliga kriser och väpnade angrepp
• Snabbt återställa samhällsfunktioner efter störningar
• Samverka effektivt med NATO och andra partners
• Upprätthålla befolkningens förtroende och sammanhållning

Att nå denna vision kräver ihållande arbete från alla samhällssektorer, inklusive industri, byggande och handel.

Vad Kan Företag och Individer Göra? Praktiska Åtgärder

Krisberedskap och totalförsvar är inte enbart myndigheternas ansvar. Varje företag och varje individ har en roll att spela. Här är konkreta åtgärder som kan vidtas:

För Företag inom Industri, Bygg och Handel

1. Genomför risk- och sårbarhetsanalys

• Identifiera era kritiska processer och beroenden
• Analysera vad som händer om el, digital kommunikation eller transporter bryts
• Dokumentera sårbarheter och prioritera åtgärder

2. Utveckla kontinuitetsplaner

• Skapa planer för hur verksamheten ska fortsätta vid olika typer av störningar
• Identifiera alternativa leverantörer och arbetssätt
• Dokumentera kritiska kontakter och procedurer

3. Bygg redundans

• Investera i reservkraft för kritiska funktioner
• Skapa backup-lösningar för digitala system
• Håll strategiska lager av kritiska insatsvaror

4. Utveckla kompetens

• Utbilda personal i krisberedskap och krishantering
• Öva beredskapsplanerna regelbundet
• Delta i branschövningar och erfarenhetsutbyte

5. Samarbeta med myndigheter

• Engagera er i myndigheternas utvecklingsprojekt
• Delta i sektorsövningar och planeringsarbete
• Dela erfarenheter och lärdomar med andra företag

6. Kommunicera med anställda

• Informera personalen om företagets beredskapsarbete
• Skapa förståelse för allas roll i krissituationer
• Uppmuntra anställda att också förbereda sig privat

För Individer

Även som privatperson kan du bidra till samhällets totala motståndskraft:

1. Skaffa hemmaförråd

• Följ råden i broschyren "Om krisen eller kriget kommer"
• Ha mat, vatten och mediciner för minst en vecka
• Tänk på värme, ljus och alternativa sätt att laga mat

2. Utveckla din kompetens

• Lär dig första hjälpen
• Skaffa kunskap om brandsäkerhet
• Förstå hur du får information vid kriser (VMA, viktiga meddelanden till allmänheten)

3. Skapa nätverk

• Lär känna dina grannar
• Planera hur ni kan hjälpa varandra vid kriser
• Delta i frivilligorganisationers beredskapsarbete

4. Var källkritisk

• Lär dig identifiera desinformation
• Följ officiella källor vid kriser
• Bidra inte till att sprida obekräftade rykten

5. Håll dig informerad

• Följ myndigheternas information om krisberedskap
• Ta del av övningar och informationskampanjer
• Uppdatera regelbundet din kunskap

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" är en utmärkt utgångspunkt för individuell beredskap. Den innehåller konkreta råd om vad varje hushåll bör ha hemma och hur man agerar i olika krissituationer.

Sammanfattning: En Gemensam Angelägenhet

Sveriges beredskap inom industri, bygg och handel är en hörnsten i totalförsvaret. I den nya säkerhetspolitiska verkligheten, präglad av NATO-medlemskap och ökade hot, är det tydligt att denna beredskap måste stärkas kontinuerligt.

De initiativ som nu pågår – från de sju myndigheternas samarbetsprojekt för försörjningsberedskap till den gemensamma planeringen för totalförsvarets utveckling 2025-2030 – visar vägen framåt. Men framgång kräver att alla aktörer tar sitt ansvar.

Myndigheter måste fortsätta att utveckla ramverk, samordna insatser och stödja företag och organisationer i deras beredskapsarbete. Företag inom industri, bygg och handel måste se krisberedskap som en integrerad del av sin verksamhet, inte som en kostnad utan som en investering i långsiktig resiliens. Och varje individ kan bidra genom att förbereda sig själv och sitt hushåll.

Den ökade hotbilden mot energisektorn och behovet av stärkt digital beredskap påminner oss om att sårbarheter finns inom områden som är kritiska för hela samhällets funktion. Att adressera dessa sårbarheter kräver både tekniska lösningar och organisatorisk förändring.

FOI:s forskningsbaserade metoder för risk- och sårbarhetsanalys ger oss verktygen att identifiera var insatserna behövs mest. Försvarshögskolans analyser hjälper oss att förstå NATO-medlemskapets konsekvenser och möjligheter.

Det civila försvarets struktur med tolv beredskapssektorer skapar tydlighet om roller och ansvar. Men strukturen är bara så stark som samarbetet mellan sektorerna och mellan myndigheter och privat sektor.

Framåt krävs fortsatt fokus på:

• Samverkan: Mellan myndigheter, företag, organisationer och individer
• Långsiktighet: Beredskapsuppbyggnad är en maraton, inte en sprint
• Konkretisering: Från planer till handling, från övningar till verklig förmåga
• Anpassning: Hotbilden förändras – beredskapen måste följa med
• Kommunikation: Öppenhet om utmaningar och framsteg skapar förtroende

Sverige har goda förutsättningar att bygga ett starkt totalförsvar. Vi har kompetenta myndigheter, innovativa företag, och en befolkning som visat handlingskraft i kriser. Men förutsättningar räcker inte – det krävs aktivt, proaktivt arbete från alla.

Ta del av myndigheternas information och resurser. Läs "Om krisen eller kriget kommer". Börja planera och agera – för din verksamhet, för ditt hushåll, för vårt gemensamma samhälle.

Beredskap är inte en börda – det är en investering i trygghet, stabilitet och framtid. I en osäker tid är det en av de viktigaste investeringar vi kan göra.