Totalförsvar i Transportsektorn: Samverkan för Sveriges Krisberedskap

I det förändrade säkerhetspolitiska läget står Sverige inför nya utmaningar som kräver en stärkt totalförsvarsförmåga. När samhället står inför kriser eller höjd beredskap är det avgörande att våra mest kritiska samhällsfunktioner fortsätter att fungera. Bland dessa funktioner är transportsystemet en av de allra viktigaste – utan fungerande transporter stannar samhället.

Ett robust transportsystem är inte bara en bekvämlighet i vardagen, det är en grundförutsättning för totalförsvaret. Transporter möjliggör försörjning av mat, mediciner och energi till befolkningen, samtidigt som de säkerställer att Försvarsmakten kan förflytta personal och materiel. Det är därför Trafikverket har ett särskilt ansvar som beredskapsmyndighet att säkerställa att transportsektorn kan upprätthålla sin verksamhet under alla samhällstillstånd – från normala förhållanden till krig.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget, inte minst Sveriges NATO-medlemskap och den ökade spänningen i vårt närområde, har aktualiserat behovet av att stärka transportberedskapen. Som framgår av vägledningen för krigsorganisation i transportsektorn måste både offentliga och privata aktörer ta sitt ansvar för att bygga en resilient transportsektor som kan möta framtidens utmaningar.

Grundläggande begrepp: Totalförsvar och civilt försvar

För att förstå transportsektorns roll i beredskapsarbetet är det viktigt att klargöra några centrala begrepp. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps definitioner avser totalförsvar all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det omfattar både militärt försvar och civilt försvar.

Civilt försvar är den del av totalförsvaret som består av verksamhet inom bland annat kommuner, regioner, myndigheter och privata företag. Dess syfte är att stärka samhällets förmåga att motstå hot och hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp eller krig. Det civila försvaret ska också bidra till det militära försvaret genom att skapa förutsättningar för Försvarsmaktens verksamhet.

Civil beredskap är ett samlingsnamn för både krisberedskap och civilt försvar. Det handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och allvarliga händelser i fred, samt att förbereda och genomföra civilt försvar vid höjd beredskap och krig.

En viktig princip är totalförsvarsplikten, som innebär att alla svenska medborgare och utlänningar bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år kan bli kallade att tjänstgöra inom totalförsvaret. Detta gäller både inom det militära och det civila försvaret, vilket understryker att totalförsvaret är en angelägenhet för hela samhället.

Trafikverkets roll och ansvar i totalförsvaret

Trafikverket har en central och mångfacetterad roll i Sveriges totalförsvar. Som beredskapsmyndighet med särskild betydelse ansvarar myndigheten inte bara för att utveckla och underhålla landets transportinfrastruktur, utan också för att leda och samordna arbetet inom beredskapssektorn transporter.

Detta sektorsansvar innebär att Trafikverket har ett övergripande ansvar för att säkerställa att transportsystemet – vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart – fungerar under alla samhällstillstånd. Det handlar om att planera, förbereda och genomföra åtgärder som gör att kritiska transporter kan genomföras även när samhället utsätts för allvarliga störningar eller befinner sig i krig.

Som Trafikverkets branschsidor beskriver omfattar myndighetens arbete flera viktiga områden:

Totalförsvarsplanering: Långsiktig planering för hur transportsektorn ska fungera vid höjd beredskap och krig
Samordning av aktörer: Ledning av samverkan mellan myndigheter, regioner, kommuner och privata företag inom transportsektorn
Infrastrukturutveckling: Säkerställa att transportinfrastrukturen utvecklas med hänsyn till totalförsvarets behov
Beredskapshöjande åtgärder: Genomföra konkreta åtgärder som stärker transportsektorns motståndskraft

Detta omfattande ansvar kräver nära samarbete med en mängd olika aktörer. Transportsektorn är till stor del privatägd och privatdriven, vilket gör samverkan mellan offentliga och privata aktörer helt avgörande för ett fungerande totalförsvar.

Aktuella åtgärder och prioriteringar

I januari 2024 presenterade Trafikverket konkreta förslag för att stärka transportsektorns krisberedskap och civilt försvar. Dessa åtgärdsförslag visar på en tydlig ambitionshöjning och ett erkännande av de utmaningar som det förändrade säkerhetspolitiska läget innebär.

Bland de centrala prioriteringarna märks:

Utvecklad samverkan med andra aktörer: Transportsektorn kan inte arbeta isolerat. Det krävs förstärkt samarbete med andra beredskapssektorer, kommuner, regioner och inte minst med näringslivet. Samverkan måste ske både horisontellt mellan olika transportslag och vertikalt mellan nationell, regional och lokal nivå.

Långsiktig finansiering för beredskapssektorn: För att kunna bygga och upprätthålla en robust beredskapsförmåga krävs långsiktig och förutsägbar finansiering. Investeringar i beredskapshöjande åtgärder måste prioriteras och säkerställas över tid.

Samarbete med näringslivet: Eftersom en stor del av transportsektorn består av privata företag är deras engagemang avgörande. Företag måste få stöd och vägledning för att utveckla sin egen beredskap och krigsorganisation, samtidigt som de måste förstå sin roll i det större sammanhanget.

Säkerställande av samhällsviktiga transporter: Konkreta åtgärder måste vidtas för att identifiera vilka transporter som är mest kritiska vid kris och krig, och hur dessa ska prioriteras och skyddas. Detta inkluderar allt från försörjningstransporter till militära transporter.

Dessa prioriteringar visar att arbetet med att stärka transportsektorns totalförsvarsförmåga är både omfattande och komplext. Det kräver inte bara tekniska lösningar och infrastrukturinvesteringar, utan också organisatorisk utveckling, kompetensutveckling och en kultur av beredskap.

Privat-offentlig samverkan: Nyckeln till framgång

En av de mest kritiska framgångsfaktorerna för transportsektorns totalförsvar är samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Detta är inte bara en önskvärd samarbetsform – det är en absolut nödvändighet. Som framgår av vägledningen för privat-offentlig samverkan i beredskapssektorn transporter äger och driver privata företag en betydande del av Sveriges transportsystem.

Denna samverkan, som organiseras genom BT POS (Beredskapssektorn Transporter Privat Offentlig Samverkan), bygger på flera grundläggande principer:

Frivillig medverkan: Deltagande i samverkansarbetet är frivilligt, men de som väljer att delta representerar sin organisation och tar med sig dess perspektiv och kompetens. Detta skapar en bred och representativ samverkan.

Delat ansvar och kompletterande förmågor: Varje organisation – vare sig det är en myndighet, ett kommunalt bolag eller ett privat företag – har sitt eget ansvar och sina egna förmågor. Genom samverkan kan dessa förmågor kombineras och förstärkas.

Ömsesidig förståelse: Ett viktigt syfte med samverkan är att skapa förståelse för varandras verksamheter, utmaningar och behov. När myndigheter förstår företagens verklighet och vice versa, kan mer effektiva lösningar utvecklas.

Resiliens genom samarbete: Transportsektorns förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar stärks genom att olika aktörer arbetar tillsammans. När en aktör drabbas av problem kan andra stötta och kompensera.

Samverkansmodellen omfattar alla transportslag – väg, järnväg, sjöfart och luftfart – och inkluderar aktörer från hela värdekedjan, från infrastrukturförvaltare till transportörer och logistikföretag. Denna breda representation är avgörande för att skapa en helhetsbild och säkerställa att alla delar av transportsystemet kan fungera tillsammans även under de mest utmanande förhållandena.

Vägledning för företag: Krigsorganisation i transportsektorn

För företag inom transportsektorn är det inte längre en fråga om huruvida de ska förbereda sig för kriser och höjd beredskap, utan hur. Trafikverket har därför tagit fram praktisk vägledning för krigsorganisation i transportsektorn som hjälper företag att förstå sitt ansvar och vidta konkreta åtgärder.

En krigsorganisation är i grunden en anpassad organisation som gör det möjligt för ett företag att fortsätta bedriva samhällsviktig verksamhet även under extraordinära förhållanden. För transportföretag kan detta innebära:

Identifiering av kritiska funktioner: Vilka delar av verksamheten är absolut nödvändiga för att upprätthålla samhällsviktiga transporter? Detta kan vara allt från fordonsunderhåll till trafikledning och kundtjänst.

Personalplanering: Hur säkerställs att rätt kompetens finns tillgänglig även när personal kan bli uttagen till totalförsvarsplikt eller påverkas av krisen? Detta kräver kompetenskartläggning, utbildning och planering för vikarier och ersättare.

Materiel och resurser: Vilka fordon, utrustning och resurser är kritiska, och hur säkerställs tillgång till dessa? Detta kan inkludera reservdelar, bränsle och alternativa kommunikationslösningar.

Samverkan och kommunikation: Hur upprätthålls kontakt med myndigheter, kunder och samarbetspartners när ordinarie kommunikationssystem kanske inte fungerar? Redundans i kommunikationslösningar är avgörande.

Övning och utbildning: En krigsorganisation på papperet är värdelös om den inte övas och testas regelbundet. Företag behöver genomföra övningar som testar både organisation och individers förmåga att hantera extraordinära situationer.

Vägledningen betonar att utveckling av krigsorganisation inte är ett projekt med ett slutdatum, utan en kontinuerlig process. Det säkerhetspolitiska läget, teknologiska förutsättningar och verksamhetens behov förändras över tid, och krigsorganisationen måste utvecklas i takt med detta.

För många företag kan detta uppdrag kännas överväldigande, men Trafikverket och andra myndigheter erbjuder stöd och vägledning. Genom att delta i BT POS och andra samverkansforum kan företag också lära av varandra och dela erfarenheter.

Nordiskt samarbete stärker transportberedskapen

I december 2024 tog Sveriges arbete med transportberedskap ett viktigt steg genom ett utökat nordiskt samarbete. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att samarbeta med Finland, Norge, Danmark och i förekommande fall Island om beredskap och totalförsvar för transportområdet.

Detta nordiska samarbete är strategiskt viktigt av flera skäl:

Geografisk närhet och ömsesidigt beroende: De nordiska länderna är starkt sammankopplade genom transportkorridorer för både gods och personer. När en kris drabbar ett land påverkas ofta även grannländerna. Genom att samarbeta kan länderna stärka hela regionens resiliens.

Gemensamma utmaningar: De nordiska länderna står inför liknande säkerhetspolitiska utmaningar och har jämförbara samhällsstrukturer. Detta gör det naturligt att dela erfarenheter, metoder och lösningar.

Stärkt försvarsförmåga: I en tid när Sverige och Finland har anslutit sig till NATO, medan Norge är en etablerad medlem och Danmark har en särskild position, blir det nordiska försvarssamarbetet än viktigare. Fungerande transporter är en förutsättning för militär mobilitet och allierat stöd.

Effektivare resursutnyttjande: Genom att samordna planering och ibland även resurser kan de nordiska länderna uppnå mer tillsammans än var för sig.

Som Transport & Logistik rapporterade har en nordisk arbetsgrupp redan arbetat fram ett samförståndsavtal som utgör grunden för det fortsatta samarbetet. Trafikverket har fått i uppdrag att samordna den svenska delegationen i detta arbete, vilket understryker myndighetens centrala roll inte bara nationellt utan även internationellt.

Det nordiska samarbetet kommer att fokusera på områden som informationsutbyte, gemensam planering för krissituationer, samordning av transportresurser och utveckling av gemensamma övningar. Detta är ett konkret exempel på hur internationellt samarbete stärker nationell beredskap.

Övningar i praktiken: Från skärgård till ledningsnivå

Teori och planering är viktigt, men det är genom övningar som totalförsvarets förmåga verkligen testas och utvecklas. Under 2024 och 2025 har flera omfattande övningar genomförts som visar hur samverkan fungerar i praktiken.

I september 2024 genomfördes en storskalig totalförsvarsövning på Donsö i Göteborgs skärgård med fokus på sjöfart och sjötransporter. Hela 230 personer från nästan 70 olika organisationer deltog, vilket visar på bredden i samverkan. Övningen inkluderade myndigheter, kommuner, rederier, hamnbolag och andra aktörer som alla är beroende av att sjötransporter fungerar.

Övningen simulerade ett scenario där sjötransporter måste upprätthållas trots hot och störningar. Deltagarna fick öva på att fatta beslut under tidspress, samordna resurser mellan olika organisationer och hantera brist på kritisk information – utmaningar som är typiska för krissituationer. Genom att öva tillsammans bygger organisationerna inte bara kompetens utan också relationer och förtroende, vilket är ovärderligt när en verklig kris inträffar.

På en annan nivå genomfördes i juni 2025 en övning för Sveriges högsta chefer inom civilt försvar i Göteborg. Landshövdingar, civilområdeschefer och försvarsdirektörer från hela landet samlades för att öva på hur samhället ska upprätthållas under krig.

Denna övning fokuserade på strategiska beslut och prioriteringar. Hur ska begränsade resurser fördelas mellan olika samhällsfunktioner? Hur påverkar Sveriges NATO-medlemskap prioriteringarna? Vilka transporter är mest kritiska när allt inte kan upprätthållas? Dessa frågor har inga enkla svar, och genom att öva på dem kan beslutsfattare förbereda sig för de svåra avvägningar som kan bli nödvändiga.

Båda dessa övningar illustrerar att totalförsvarsarbetet sker på alla nivåer – från operativ samverkan i skärgården till strategiska beslut på nationell nivå. De visar också att övningar inte bara handlar om att testa planer, utan om att bygga en gemensam förståelse för hur samhället fungerar och hur olika aktörer kan stötta varandra.

Sammanfattning och vägen framåt

Transportsektorns roll i Sveriges totalförsvar kan inte överskattas. Ett fungerande transportsystem är en grundförutsättning för att samhället ska kunna upprätthållas vid kriser och krig. Utan transporter stannar försörjningen av mat, mediciner och energi. Utan transporter kan inte Försvarsmakten förflytta personal och materiel. Utan transporter isoleras delar av landet från varandra.

Det arbete som nu pågår för att stärka transportsektorns krisberedskap och civila försvar visar på en tydlig insikt om dessa utmaningar. Trafikverkets roll som beredskapsmyndighet och sektorsansvarig är central, men framgång kräver mycket mer än vad en enskild myndighet kan åstadkomma.

Samverkan är nyckelordet. Samverkan mellan offentliga myndigheter och privata företag. Samverkan mellan olika transportslag och olika nivåer i samhället. Samverkan mellan Sverige och våra nordiska grannländer. Genom BT POS och andra samverkansforum byggs den gemensamma förmåga som krävs för att möta framtidens utmaningar.

För företag inom transportsektorn innebär det förändrade säkerhetspolitiska läget både ett ansvar och en möjlighet. Ansvaret att utveckla krigsorganisation och säkerställa att samhällsviktiga transporter kan upprätthållas även under extraordinära förhållanden. Möjligheten att vara en del av något större och bidra till samhällets säkerhet och resiliens.

Det nordiska samarbetet stärker hela regionens förmåga och visar att gränserna inte är hinder när det gäller att bygga säkerhet. Genom att dela erfarenheter, samordna planering och ibland även resurser kan de nordiska länderna uppnå mer tillsammans.

Övningar som de som genomförts på Donsö och i Göteborg visar att teori håller på att bli praktik. Organisationer övar tillsammans, beslutsfattare förbereder sig för svåra avvägningar, och en kultur av beredskap växer fram.

Vägen framåt kräver fortsatt engagemang från alla aktörer. Det krävs långsiktig finansiering för att bygga och upprätthålla beredskapsförmåga. Det krävs kontinuerlig utveckling genom övningar och erfarenhetsutbyte. Det krävs att både offentliga och privata aktörer tar sitt ansvar.

Men framför allt krävs en gemensam förståelse för att totalförsvaret är en angelägenhet för hela samhället. Oavsett om du arbetar inom transportsektorn, i offentlig förvaltning eller i en helt annan bransch, har du en roll att spela. Totalförsvarsplikten gäller alla mellan 16 och 70 år, och beredskap handlar inte bara om myndigheter och militär – det handlar om att hela samhället är förberett.

Sverige har en lång tradition av civilt försvar och samhällsberedskap. Nu, i en tid av förändring och ökade säkerhetspolitiska utmaningar, återuppväcks och moderniseras denna tradition. Transportsektorn är en central del av detta arbete, och genom samverkan, engagemang och långsiktig planering byggs ett starkare och mer resilient Sverige.