Dricksvatten i kris: Sjukvårdens och kommunernas kritiska beroende
När dricksvattnet försvinner drabbas sjukvården hårdast. Lär dig om kommunernas ansvar, VAKA:s stöd och vad historiska vattenkriser lär oss om beredskap.
Dricksvatten i kris: Sjukvårdens och kommunernas kritiska beroende
Det är en vanlig måndagsmorgon på sjukhuset i Sverige. Personalen förbereder operationer, patienter ska tvättas och frukost ska serveras. Plötsligt är kranen torr. Inget vatten. Ingen varning. Operationer måste ställas in, dialysmaskiner slutar fungera, och hygienrutinerna kollapsar. Det som verkade omöjligt har hänt.
För Sveriges 8 miljoner människor som försörjs genom kommunala dricksvattenanläggningar är tillgång till rent vatten en självklarhet. Vi använder i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn till allt från dusch och disk till toalettspolning och matlagning. Men vid en kris sjunker behovet brutalt till 3-5 liter per person och dygn – bara till dryck och matlagning.
Ingen sektor drabbas hårdare av vattenbrist än sjukvården. Medan du och jag kan klara oss med minimal vattenanvändning i några dagar, är sjukhusens patienter helt beroende av konstant tillgång till rent vatten för att överleva.
Sjukvårdens extrema sårbarhet
Tillgång till rent dricksvatten är, som MSB:s handbok i kommunal krisberedskap konstaterar, helt avgörande för liv och hälsa. Men inom sjukvården går det längre än så – det är en fråga om liv eller död för de mest sårbara.
Dialyspatienter behöver enorma mängder rent vatten för sina behandlingar. Operationssalar kräver sterilt vatten för att undvika infektioner. Hygienrutiner – från handtvätt mellan patienter till städning av lokaler – förutsätter kontinuerlig tillgång. Storköken som förser patienter med mat kan inte fungera utan vatten.
En akademisk studie från Lunds universitet om vattenförsörjning på sjukhus visar på den brutala verkligheten: konsekvenserna på sjukhus kan bli förödande om vattenförsörjningen stryps. Studien, som analyserade risker för Nya Karolinska Solna, identifierade flera kritiska sårbarheter.
Stockholmsregionens akilleshäl
Stora delar av Stockholms befolkning är helt beroende av en enda vattentäkt: Mälaren. Både Norrvatten och Stockholm Vatten hämtar sitt råvatten från denna källa. Men vad händer om Mälaren slås ut av förorening, sabotage eller annan katastrof?
Reservvattentäkterna är enligt Lunds universitets studie alarmerande otillräckliga. Stockholm Vattens reserv, Bornsjön, klarar endast 70 procent av den normala vattenförsörjningen. Norrvattens fyra grundvattenreserver klarar inte dagens vattenbehov i sitt förvaltningsområde. Med andra ord: om Mälaren blir oanvändbar finns det ingen plan B som faktiskt fungerar.
För sjukhus som Nya Karolinska Solna – och alla andra vårdinrättningar i regionen – innebär detta att människor och speciellt patienter riskerar att insjukna och avlida om vattenleveransen uteblir.
Historiens lärdomar: När det verkligen hände
Vattenkriser är inte hypotetiska framtidsscenarier. Sverige har upplevt flera allvarliga vattenburna utbrott som visar både sårbarheten och konsekvenserna.
Östersund 2010: Europas största vattenburna utbrott
I november 2010 drabbades Östersund av det som skulle bli Europas hittills största vattenburna sjukdomsutbrott. Parasiten Cryptosporidium hade kommit in i dricksvattnet och uppskattningsvis 27 000 personer – nästan hälften av kommunens befolkning – blev smittade.
Cryptosporidium ger kraftig, vattnig diarré och magsmärtor. För de flesta är det extremt obehagligt men övergående. Men för immunförsvagade patienter, små barn och äldre kan det bli livshotande. Invånarna fick koka sitt kranvatten under tre månader.
Sjukvården i Östersund stod inför enorma utmaningar. Personal blev sjuka. Patienter som redan var svaga drabbades av parasiten. Hygienrutinerna blev ännu mer kritiska när all personal tvingades koka vatten innan användning.
Skellefteå 2011: Sex månader av kris
Året därpå, 2011, drabbades Skellefteå av samma parasit. Men här blev krisen ännu mer långdragen – invånarna fick koka sitt dricksvatten i sex månader.
Sex månader. Fundera på det. Varje glas vatten, varje kopp kaffe, varje måltid som tillagades krävde att man först kokade vattnet. För privatpersoner var det oerhört påfrestande. För sjukvården var det en logistisk mardröm som krävde helt nya rutiner och enorma resurser.
Dessa exempel visar att "Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat" – som 1177 Vårdguiden påpekar. Mat kan vi klara oss utan i veckor. Vatten behöver vi dagligen, och sjukvården behöver det varje minut.
Kommunernas lagstadgade ansvar
När en vattenkris inträffar är det kommunen som bär det yttersta ansvaret. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen ordna vattenförsörjning även under kriser och höjd beredskap.
MSB beskriver kommunernas krisberedskapsansvar så här: Kommuner ansvarar för verksamhet som måste fungera även under kriser – äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola. När en allvarlig kris inträffar ska en krisledningsnämnd inrättas med rätt att fatta beslut över all kommunal verksamhet.
Men hur hanterar man en situation där tusentals, kanske hundratusentals, människor plötsligt saknar tillgång till kranvatten?
Prioritering i kris: Sjukvården först
När vattnet inte räcker till alla görs en brutal men nödvändig prioritering. Samhällets resurser går först till de som behöver dem bäst. Det betyder att sjukvård och äldreomsorg prioriteras före andra verksamheter och privatpersoner.
Vid längre vattenkriser kan kommunen, enligt Krisinformation.se, ställa ut vattentankar på bestämda platser där invånare kan hämta vatten i egna kärl. Men det är begränsade mängder – vattnet ska räcka till så många som möjligt.
Trygghetspunkter: Krisberedskapens fysiska nav
En relativt ny del av Sveriges krisberedskap är konceptet trygghetspunkter. Dessa är, som Region Gotland beskriver, bemannade platser i kommunens regi där invånare vid en större samhällsstörning kan få:
- Tillförlitlig information
- Möjlighet att ladda mobilen
- Värme
- Dricksvatten
- Eventuellt något att äta
MSB har identifierat en BAS-nivå för trygghetspunkter som ska gälla i hela Sverige. Det innebär att alla invånare, oavsett bostadsort, ska kunna förvänta sig samma grundläggande service.
Men även här gäller prioritering. Som Region Gotland konstaterar: "Vid en större samhällsstörning kan samhällets resurser behöva prioriteras till där de som mest behövs såsom till exempel sjukvård och äldreomsorg."
VAKA: Sveriges unika vattenkatastrofgrupp
Kommunerna står inte ensamma när vattenkrisen slår till. Sverige har byggt upp ett unikt nationellt stödsystem: VAKA, den nationella vattenkatastrofgruppen.
VAKA, som leds av Livsmedelsverket, består av experter från dricksvattenproduktion, miljöskydd, laboratorieverksamhet och räddningstjänst från hela landet. Gruppen har samlad erfarenhet från händelser som utsläpp i vattentäkter, stora läckor, förorenade ledningsnät, vattenbrist, översvämningar, ras och skred, höga flöden och strömavbrott.
VAKA ger kostnadsfritt stöd till kommuner och dricksvattenproducenter i kriser. Stödet kan vara allt från coachning och expertstöd via telefon till stöd på plats. Gruppen nås dygnet runt via SOS Alarm på telefonnummer 020-30 20 30.
Viktigt att förstå är att VAKA aldrig tar över ansvaret för krisen. Istället ger de råd, expertstöd och coachning under svåra förhållanden. De kan fungera som samtalspart för att analysera läget, bedöma konsekvenser i samhället och inrikta fortsatt arbete.
Nationella lager med nödvattenutrustning
Förutom expertstöd har VAKA tillgång till nationella lager med nödvattenutrustning på 6-7 platser i landet. Dessa lager innehåller containrar med vattentankar, pumpar och annan utrustning som kommuner i kris kan rekvirera.
Men kapaciteten är begränsad. Som Krisinformation.se påpekar är VAKA:s resurser dimensionerade för enskilda kommunkriser, inte för samtidiga omfattande störningar i flera storstadsområden.
Därför har Livsmedelsverket under 2024-2025 gjort nya investeringar i fler nödvattentankar för att stärka Sveriges beredskap. Efterfrågan vid exempelvis torka är redan idag större än vad befintligt lager kan tillgodose.
Vad du kan göra: Från individ till organisation
Oavsett om du är privatperson, sjukvårdspersonal eller kommunanställd finns det konkreta åtgärder du kan vidta redan idag.
För privatpersoner: En veckas vattenförråd
Krisinformation.se rekommenderar att alla hushåll ska kunna klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka. För vatten betyder det:
- 3-5 liter per person och dygn för dryck och matlagning
- En veckas beredskap = 21-35 liter per person
- Glöm inte husdjurens vattenbehov
Praktiska preppertips från MSB:
- Frys in vatten i PET-flaskor – fungerar både som kylklampar vid strömavbrott och som extra dricksvatten. Fyll inte flaskorna helt; de kan spricka när vattnet expanderar till is.
- Ha vattendunkar hemma – både fyllda i reserv och tomma för att kunna hämta vatten från kommunala tappställen
- Kokmöjlighet utan el – stormkök eller gasol för att kunna koka förorenat vatten
- Koka rätt – vattnet ska koka tills det bubblar kraftigt med stora bubblor, sedan minst en minut
För sjukvårdspersonal: Förstå er verksamhets vattenberoende
Om du arbetar inom sjukvården är det kritiskt att förstå din verksamhets specifika vattenberoende:
- Vilka behandlingar kräver rent vatten?
- Finns alternativa rutiner för hygien vid vattenbrist?
- Hur mycket vatten förbrukar er verksamhet dagligen?
- Finns reservvattenkällor eller tankar?
- Vad är er kontaktväg till kommunens krisledning?
Ta upp dessa frågor med din verksamhetschef. Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för vatten bör vara en del av er beredskapsplanering.
För kommunanställda: RSA och kontinuitetsplanering
Livsmedelsverket erbjuder omfattande stöd för kommuner och dricksvattenproducenter som arbetar med krisberedskap:
- Handböcker för risk- och sårbarhetsanalys
- Krishanteringsplaner specifikt för dricksvatten
- Kontakt med VAPOS (VA Privat-offentlig samverkan)
- Utbildningar och övningar
Varje kommun ska vart fjärde år sammanställa och rapportera sin RSA till länsstyrelsen. Det är inte bara ett byråkratiskt krav – det är er verktyg för att identifiera sårbarheter innan krisen slår till.
Om krisen eller kriget kommer
I november 2024 skickades en ny version av broschyren "Om krisen eller kriget kommer" ut till alla svenska hushåll. Den innehåller uppdaterad information om hemberedskap, inklusive vattenlagring och hantering av vattenkriser.
Om du inte längre har din kvar finns den att läsa digitalt på MSB:s webbplats på flera språk, lättläst svenska, punktskrift och teckenspråk.
Avslutning: Vatten är liv – även i modern tid
Vi lever i ett av världens mest välordnade samhällen. Vatten finns alltid när vi vrider på kranen. Men som historien från Östersund och Skellefteå visar, och som forskningen om Stockholms sårbara vattentäkter påpekar, är systemet mer bräckligt än vi vill tro.
Sjukvården står i första ledet när vattnet försvinner. Patienter som behöver dialys, operationer som måste genomföras, hygienrutiner som inte kan pausas – allt kräver konstant tillgång till rent vatten. När reservvattentäkten bara klarar 70 procent av normala behovet betyder det att någon prioriteras bort. Det är en verklighet som varje samhälle måste planera för men ingen vill uppleva.
Kombinationen av kommunalt ansvar, VAKA:s professionella stöd och individuell hemberedskap skapar Sveriges försvar mot vattenkriser. Men det kräver att alla tre delarna fungerar.
Kommunerna måste ha uppdaterade risk- och sårbarhetsanalyser och fungerande krisledningsorganisationer. VAKA behöver fortsatt finansiering och utökade resurser för att hantera samtidiga kriser. Och vi som privatpersoner måste ta ansvar för vår egen grundläggande beredskap.
Framtiden bär dessutom på nya utmaningar. Klimatförändringarna ökar risken för både torka och översvämningar – två extremer som båda kan slå ut dricksvattenförsörjningen. Cyberattacker mot kritisk infrastruktur blir allt vanligare. Och som Sveriges NATO-medlemskap visar har säkerhetsläget i vår omvärld förändrats fundamentalt.
Vatten är liv. Det gällde för våra förfäder, det gäller för oss idag, och det kommer att gälla för kommande generationer. Skillnaden är att vi nu har byggt ett sofistikerat system som nästan alltid fungerar – vilket gör att vi glömt hur sårbart det egentligen är.
Gör din del av beredskapen redan idag. Börja enkelt: Ta två rena PET-flaskor, fyll dem med vatten (men inte helt), och sätt dem i frysen. Det tar fem minuter. Om krisen kommer kan de fem minuterna ha varit de viktigaste du någonsin investerat.
Och om du arbetar inom sjukvård eller kommun – se till att er verksamhet har uppdaterade planer för vattenbrist. Ta kontakt med VAKA om ni behöver råd. Öva på era rutiner. För när krisen väl kommer är det för sent att börja planera.
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Låt oss behandla det därefter.
Viktiga länkar:
