Hot och risker i Sverige 2025: Cyberhot, sårbarheter och energiförsörjning

Sverige står inför en säkerhetspolitisk verklighet som är mer komplex och mångfacetterad än på decennier. Från fredstida krissituationer till säkerhetspolitiska spänningar – hotbilden är både bred och föränderlig. För den som följer nyhetsflödet kan det vara svårt att få en samlad bild av vad som faktiskt händer och vad det innebär för oss som bor och verkar i Sverige.

Denna artikel ger dig en övergripande genomgång av de mest centrala hot och risker som Sverige står inför 2025. Vi tittar närmare på cyberhot, säkerhetspolitiska utmaningar, energiförsörjningens sårbarhet och ekonomiska risker. Men framför allt ger vi dig konkreta råd om vad du som medborgare kan göra för att stärka din egen och samhällets beredskap.

Förståelsen för hotbilden är inte bara en fråga för myndigheter och beslutsfattare – den berör oss alla. I en tid där samhällets funktioner är djupt sammankopplade och beroende av varandra blir varje individs medvetenhet och förberedelse en del av vår kollektiva motståndskraft.

Nationell risk- och sårbarhetsbedömning: 26 allvarliga hot

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade i juni 2025 en nationell risk- och sårbarhetsbedömning som tydligt visar att hot- och riskbilden mot Sverige är både bred och komplex. Bedömningen identifierar 26 särskilt allvarliga hot som Sverige måste vara förberedd på att hantera.

Dessa hot spänner över ett brett spektrum – från naturkatastrofer och tekniska störningar till säkerhetspolitiska hot och väpnat angrepp. Det som gör dagens hotbild särskilt utmanande är att flera av dessa hot kan inträffa samtidigt eller i snabb följd. Ett cyberangrepp kan exempelvis förvärra konsekvenserna av en naturkatastrof, eller säkerhetspolitiska spänningar kan öka sårbarheten i kritisk infrastruktur.

MSB:s bedömning understryker att samhället måste kunna möta en mångfald av allvarliga händelser. Det räcker inte längre att förbereda sig för enskilda, isolerade kriser. Istället behöver vi en helhetssyn där beredskap för olika scenarion är integrerad i samhällets alla delar.

Viktiga hotområden som lyfts fram inkluderar:

Naturkatastrofer: Översvämningar, skogsbränder och extremväder som förvärras av klimatförändringar
Tekniska störningar: Omfattande elavbrott, störningar i telekommunikation och IT-system
Säkerhetspolitiska hot: Främmande makters påverkanskampanjer, sabotage och spionage
Pandemier och smittspridning: Erfarenheterna från covid-19 har visat sårbarheter i samhällets krishantering
Försörjningsstörningar: Brist på livsmedel, drivmedel eller andra kritiska varor

Länsstyrelsen i Stockholm betonar att alla medborgare bör känna till de specifika risker och hot som deras region står inför. Hot- och riskbilden kan variera betydligt mellan olika delar av landet, och regional kunskap är avgörande för effektiv beredskap.

Säkerhetspolitiska hot: Främmande makt och hybridaktiviteter

Säkerhetsläget i Sverige har försämrats markant under de senaste åren. Säkerhetspolisen bedömer att säkerhetsläget är allvarligt med påtaglig risk för ytterligare försämring. Den oroliga omvärlden skapar hot som direkt påverkar Sverige, och främmande makters säkerhetshotande verksamhet har ökat i både omfattning och intensitet.

En central del av den moderna hotbilden är hybridaktiviteter – en kombination av militära och icke-militära metoder som används för att påverka, destabilisera och försvaga ett samhälle. Hybridhot kan inkludera:

Påverkanskampanjer och desinformation: Systematiska försök att påverka opinionen, undergräva förtroendet för myndigheter och skapa splittring i samhället
Cyberangrepp: Attacker mot kritisk infrastruktur, myndigheter och företag
Sabotage: Fysiska angrepp mot infrastruktur som energiförsörjning, transporter och kommunikation
Spionage och underrättelseverksamhet: Stöld av information och teknologi samt kartläggning av sårbarheter
Ekonomisk påverkan: Användning av ekonomiska verktyg för att skapa beroenden eller utöva påtryckning

Säkerhetspolisen lyfter särskilt fram den ökade ryska riskbenägenheten. Ryssland har visat sig vara villigt att använda aggressiva metoder, inklusive hot om sabotage mot svensk infrastruktur. Detta är inte enbart en teoretisk risk – vi har sett konkreta exempel på misstänkt sabotage mot kritisk infrastruktur i Östersjöområdet, inklusive skador på undervattenskablar och rörledningar.

Hybridhoten är särskilt utmanande eftersom de ofta befinner sig i en gråzon mellan fred och krig. De kan vara svåra att upptäcka, ännu svårare att bevisa vem som ligger bakom, och de kräver en samordnad respons från många olika aktörer i samhället.

För Sverige, som nyligen blivit medlem i NATO, innebär detta en förändrad säkerhetspolitisk position. Samtidigt som alliansmedlemskapet stärker vår säkerhet, kan det också göra oss till ett mer attraktivt mål för främmande makters påverkanskampanjer och hybridaktiviteter.

Cyberhot och digital sårbarhet

Digitaliseringen har gjort vårt samhälle mer effektivt, men också mer sårbart. Cyberangrepp har utvecklats från relativt enkla attacker till sofistikerade kampanjer som kan lamslå kritisk samhällsfunktion. Enligt energibranschen blir cyberangreppen alltmer avancerade inom alla sektorer, och hotet är inte längre en fråga om "om" utan "när" nästa stora attack kommer.

Kritisk infrastruktur – som energiförsörjning, vattenverk, sjukhus, transportsystem och finansiella tjänster – är särskilt utsatta. Ett framgångsrikt cyberangrepp mot dessa system kan få omfattande konsekvenser för samhället. Föreställ dig ett scenario där elförsörjningen slås ut i en större region under vintern, eller där betalningssystem slutar fungera under en längre period.

Energisektorn är särskilt exponerad för cyberhot. Angrepp mot kraftnät, kärnkraftverk eller distributionssystem kan få katastrofala följder. Energiföretagen har därför utvecklat omfattande vägledningar och rekommendationer för cybersäkerhet, och behovet av kontinuerliga krisövningar för att minska cyberrisker har blivit en prioriterad fråga.

Men cyberhoten är inte begränsade till stora organisationer. Privatpersoner och små företag är också mål, ofta som en väg in i större system eller för att stjäla information och pengar. Vanliga cyberangrepp mot privatpersoner inkluderar:

Nätfiske (phishing): Försök att lura dig att avslöja lösenord eller annan känslig information
Ransomware: Skadlig programvara som låser dina filer och kräver betalning för att låsa upp dem
Identitetsstöld: Stöld av personuppgifter för bedrägeri eller andra brottsliga syften
IoT-sårbarheter: Angrepp via osäkra uppkopplade enheter i hemmet

Kopplingen mellan cybersäkerhet och totalförsvar har blivit allt tydligare. I en krissituation eller under höjd beredskap blir förmågan att upprätthålla säkra digitala kommunikationer och skydda kritiska system avgörande för samhällets funktionalitet.

Vad kan du göra för att skydda dig mot cyberhot?

Använd starka, unika lösenord för olika tjänster och aktivera tvåfaktorsautentisering
Håll all programvara och operativsystem uppdaterade
Var skeptisk mot oväntade e-postmeddelanden och länkar
Använd säkra nätverk och överväg VPN för känslig kommunikation
Gör regelbundna säkerhetskopior av viktig data
Utbilda dig själv och din familj om grundläggande cybersäkerhet

Energiförsörjning: Stabilitet och sårbarheter

Energiförsörjningen är ryggraden i det moderna samhället. Utan el stannar sjukhus, kommunikation bryts, transporter försvåras och vardagen som vi känner den upphör. Energimyndigheten rapporterar att elförsörjningen i Sverige för närvarande är stabil, men situationen påverkas kontinuerligt av faktorer som väder, produktion och internationella marknadsförhållanden.

Det aktuella läget för Sveriges energiförsörjning kan sammanfattas enligt följande:

Elförsörjning: Generellt stabil med god produktionskapacitet från kärnkraft, vattenkraft och förnybar energi. Utmaningar finns dock i form av flaskhalsar i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige, samt beroende av väderförhållanden för vind- och vattenkraft.

Drivmedelsförsörjning: Fungerar väl under normala förhållanden men är sårbar för störningar i internationella leveranskedjor. Sverige har begränsad inhemsk raffineringskapacitet och är beroende av import.

Värmeförsörjning: Varierar regionalt men är generellt god. Fjärrvärme är dominerande i tätorter och är beroende av fungerande el- och bränsleförsörjning.

Men bakom denna stabilitet finns betydande sårbarheter. Energiföretagen har tydligt påpekat att "utan energi inget försvar och ingen beredskap". Energiförsörjningens kritiska roll för totalförsvaret kan inte överskattas. I en krissituation eller under höjd beredskap blir tillgången till el, värme och drivmedel avgörande för samhällets förmåga att fungera och försvara sig.

Regeringen har uppmärksammat dessa sårbarheter och lagt fram en proposition om att stärka elförsörjningens förmåga vid störningar och höjd beredskap. Förslaget inkluderar bland annat:

Förbättrad samordning mellan energibolag och försvarsmakten
Ökad redundans och reservkapacitet i kritiska delar av elnätet
Bättre skydd mot fysiska och cyberattacker
Förslag om en central myndighet för samordning av civilt försvar

Energibranschen för en aktiv dialog med Klimat- och näringslivsdepartementet om säkerhets- och beredskapsåtgärder. Dessa samtal är avgörande för att säkerställa att energisystemet kan motstå både fredstida kriser och mer allvarliga hot.

Sårbarheter i energisystemet vid kris inkluderar:

Fysiskt sabotage: Kraftledningar, transformatorstationer och produktionsanläggningar kan vara mål för sabotage
Cyberangrepp: Styrningssystem och kontrollrum är potentiella mål för avancerade cyberattacker
Bränslebrist: Störningar i leveranskedjor kan snabbt leda till brist på drivmedel och bränsle för kraftproduktion
Personalbrist: Vid en större kris kan det vara svårt att bemanna kritiska funktioner
Kaskadeffekter: Ett problem i energisystemet kan snabbt sprida sig och påverka andra samhällsfunktioner

För privatpersoner innebär detta att det är viktigt att ha en grundläggande beredskap för elavbrott. Ha alltid hemma:

Batteridrivna eller handvevade ficklampor och radio
Extra batterier
Alternativa sätt att värma bostaden (vedspis, gasol)
Möjlighet att laga mat utan el
Laddade powerbanks för mobiltelefoner

Ekonomiska risker i osäker tid

Säkerhets- och beredskapsfrågorna kan inte ses isolerat från den ekonomiska utvecklingen. OECD har varnat för växande risker för svensk ekonomi kopplat till den globala osäkerheten. Organisationen pekar på att riskerna i prognosen är på nedåtsidan, vilket innebär att det finns större sannolikhet för sämre utveckling än bättre.

Global osäkerhet påverkar Sverige genom flera kanaler:

Handelsstörningar: Sverige är en exportberoende ekonomi. Handelskonflikter, protektionism och störningar i globala leveranskedjor slår direkt mot svensk industri.
Energipriser: Volatilitet i energipriser påverkar både hushåll och företag. Höga elpriser kan hämma industriell produktion och öka kostnaderna för konsumenter.
Geopolitiska spänningar: Osäkerhet om säkerhetspolitisk utveckling kan påverka investeringar och konsumentförtroende.
Finansiell instabilitet: Turbulens på internationella finansmarknader kan snabbt sprida sig till Sverige.

OECD förväntar sig en tillväxt i svensk ekonomi under 2025-2026, men med betydande osäkerhetsfaktorer. Organisationen rekommenderar Sverige att:

Fortsätta stärka den offentliga sektorns effektivitet
Investera i utbildning och kompetensförsörjning
Upprätthålla en stabil finanspolitik som ger utrymme för krishantering
Stärka samhällets motståndskraft mot ekonomiska chocker

Sambandet mellan ekonomisk stabilitet och samhällsberedskap är tydligt. En stark ekonomi ger resurser för investeringar i försvar, krisberedskap och kritisk infrastruktur. Samtidigt kan ekonomiska kriser i sig utgöra ett hot mot samhällsstabiliteten och göra oss mer sårbara för andra hot.

För privatpersoner är ekonomisk beredskap en viktig del av den totala beredskapen. Det innebär att:

Ha en ekonomisk buffert för oväntade utgifter
Undvika alltför hög skuldsättning
Diversifiera inkomster och tillgångar om möjligt
Ha kontanter hemma för kortare perioder då betalningssystem kan vara nere
Förstå dina försäkringar och vad de täcker vid olika kriser

Vad kan du som medborgare göra?

Att förstå hotbilden är första steget – nästa är att agera. Samhällets beredskap bygger på att alla tar ansvar på sin nivå, från regeringen och myndigheterna ner till varje enskild medborgare. Din förberedelse är inte bara till för din egen och din familjs säkerhet, utan bidrar också till samhällets kollektiva motståndskraft.

Lär känna din regions hot och risker

Länsstyrelsen betonar vikten av att alla känner till de specifika risker och hot som deras region står inför. Länsstyrelserna tar fram regionala risk- och sårbarhetsanalyser och informationsmaterial som är anpassat för lokala förhållanden. Besök din länsstyrelses webbplats och ta del av deras broschyrer och vägledningar.

Grundläggande hemberedskap

Varje hushåll bör ha en grundläggande beredskap som gör det möjligt att klara sig själv i minst en vecka vid en kris. Detta inkluderar:

Vatten: Minst 3 liter per person och dag. Ha dricksvatten i dunkar och tänk på att du också behöver vatten för matlagning och hygien.

Mat: Hållbar mat som inte kräver kylförvaring och som helst kan ätas kall eller värmas enkelt. Tänk på familjens behov, allergier och preferenser. Glöm inte mat till husdjur.

Värme: Varma kläder, sovsäckar och filtar. Om du har vedspis eller annan alternativ uppvärmning, se till att du har bränsle.

Kommunikation: Batteridriven eller handvevad radio för att ta del av viktig information. Extra batterier och laddade powerbanks för mobiltelefoner.

Ljus: Ficklampor, ljus och tändstickor.

Medicin: Dina receptbelagda mediciner i tillräcklig mängd, samt grundläggande receptfria läkemedel som febernedsättande, smärtstillande och förbandsartiklar.

Hygien: Toalettpapper, tvål, tandborstar, mensskydd och blöjor om det behövs.

Kontanter: Ha kontanter hemma för kortare perioder då kortbetalningar inte fungerar.

Viktiga dokument: Kopior av viktiga dokument som ID-handlingar, försäkringar och medicinska uppgifter.

Digitalt skydd

Cybersäkerhet i hemmet är en viktig del av modern beredskap:

Använd starka lösenord och lösenordshanterare
Aktivera tvåfaktorsautentisering på alla konton som stödjer det
Håll all programvara uppdaterad
Säkerhetskopiera viktig data regelbundet
Var försiktig med vad du delar på sociala medier
Lär barn och ungdomar om säker internetanvändning

Kunskap och nätverk

MSB genomför regelbundet studier om allmänhetens beredskap och medvetenhet. Dessa studier visar att många svenskar har grundläggande kunskap om beredskap, men att det finns betydande luckor när det gäller praktiska förberedelser.

Stärk din kunskap genom att:

Delta i utbildningar och övningar som erbjuds av din kommun
Följa myndigheters information och rekommendationer
Prata med familj, grannar och vänner om beredskap
Överväga att engagera dig i frivilligorganisationer inom räddningstjänst eller försvar

Bygg nätverk i din närhet. I en kris är grannsamverkan ovärderlig. Känner du dina grannar? Finns det äldre eller personer med funktionsnedsättning i området som kan behöva extra stöd?

Var du hittar mer information

Det finns många officiella källor för information och vägledning:

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): msb.se – central källa för krisberedskap och civilt försvar
Krisinformation.se: Samordnad krishantering och information från myndigheter
Din länsstyrelse: Regional information och vägledning
Säkerhetspolisen: säpo.se – information om säkerhetshot
Energimyndigheten: energimyndigheten.se – information om energiläget
Energiföretagens vägledningar: Samlad information om säkerhet och totalförsvar

Sammanfattning och vägen framåt

Sverige står inför en hotbild som är både bred, komplex och föränderlig. MSB:s identifiering av 26 särskilt allvarliga hot visar tydligt att vi måste vara förberedda på många olika scenarion – från naturkatastrofer och tekniska störningar till säkerhetspolitiska hot och cyberangrepp.

De säkerhetspolitiska spänningarna, med främmande makters ökade aktivitet och hybridhot, kräver ständig vaksamhet. Cyberhoten blir alltmer sofistikerade och utgör en reell risk för både samhällskritisk infrastruktur och privatpersoner. Energiförsörjningens sårbarhet är en central utmaning, eftersom nästan all samhällsfunktion är beroende av tillgång till el och bränsle. Och de ekonomiska riskerna i en osäker global situation påverkar vår förmåga att investera i beredskap och säkerhet.

Men bilden är inte bara mörk. Sverige har starka institutioner, välfungerande myndigheter och en lång tradition av krisberedskap. Samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle stärks kontinuerligt. Investeringar görs i totalförsvar, cybersäkerhet och kritisk infrastruktur.

Nyckeln till framgång är kontinuerlig uppdatering av kunskap om hot och risker, kombinerat med praktiska förberedelser på alla nivåer i samhället. Det handlar om att hitta en balans mellan att vara medveten och förberedd utan att vara rädd eller paranoid. Hotbilden är allvarlig, men genom kunskap, förberedelse och samverkan kan vi stärka vår kollektiva motståndskraft.

Konkreta nästa steg för dig

Denna vecka: Gör en inventering av din hemberedskap. Vad har du redan? Vad saknas? Gör en inköpslista.

Denna månad: Komplettera din hemberedskap med det viktigaste. Börja med vatten, mat och värme.

Kommande månader: Fördjupa din kunskap. Besök din länsstyrelses webbplats, läs MSB:s material, prata med din familj om beredskap.

Löpande: Följ utvecklingen genom officiella kanaler. Uppdatera din beredskap när behov eller förutsättningar förändras.

Långsiktigt: Överväga att engagera dig i samhällets beredskapsarbete. Din kompetens och ditt engagemang kan göra skillnad.

Sverige står inför utmaningar, men vi står inte försvarslösa. Genom att varje individ, organisation och myndighet tar ansvar för sin del av beredskapen bygger vi tillsammans ett samhälle som är motståndskraftigt mot de hot vi möter. Din förberedelse är en investering i din egen säkerhet, din familjs trygghet och Sveriges framtid.

Ta första steget idag. För mer information och vägledning, besök MSB:s webbplats och Energiföretagens samlade vägledningar om säkerhet och beredskap.