Ledarskap och beslutsfattande i totalförsvaret: Så stärks Sveriges civila försvar

Sveriges säkerhetspolitiska läge har genomgått en dramatisk förändring under de senaste åren. Det som tidigare upplevdes som avlägset och teoretiskt är nu en påtaglig verklighet som kräver konkreta åtgärder. Totalförsvaret, som under decennier var nedmonterat, återuppbyggs nu med full kraft – och i centrum för denna återuppbyggnad står det civila försvaret.

En avgörande faktor för att totalförsvaret ska fungera i praktiken är ledarskap och snabbt beslutsfattande. När krisen eller kriget är ett faktum finns ingen tid för långdragna processer eller osäkerhet. Det krävs ledare som kan fatta beslut under press, koordinera olika aktörer och säkerställa att samhällets kritiska funktioner fortsätter fungera.

Nu tar Sverige viktiga steg framåt. MSB har tagit emot två regeringsuppdrag som ska stärka skyddet av civilbefolkningen. Fokus ligger på att förbereda aktivering av civilplikt inom räddningstjänst och befolkningsskydd – en åtgärd som är avgörande för att säkerställa att Sverige har tillgång till nödvändig personal under höjd beredskap och i krig. Som MSB själva uttrycker det handlar det om att utveckla det civila försvaret så att samhället kan fortsätta fungera även under de mest extrema förhållanden.

Vad är totalförsvaret och civilplikt?

För att förstå de aktuella förändringarna behöver vi först klargöra vad totalförsvaret är och hur civilplikten fungerar. Totalförsvaret består av två huvuddelar: det militära försvaret och det civila försvaret. Medan det militära försvaret hanterar direkta militära hot, ansvarar det civila försvaret för att upprätthålla samhällets funktioner och skydda civilbefolkningen.

Enligt Försvarshögskolan omfattar totalförsvarsplikten tre komponenter: värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Civilplikten är den del som nu aktualiseras i större omfattning, och den kan aktiveras inom specifika verksamheter där det finns ett särskilt behov av kvalificerad personal.

MSB beskriver civilplikten som ett verktyg för att säkerställa personalförsörjning inom områden som är kritiska för samhällets funktionalitet. Det kan handla om räddningstjänst, sjukvård, gränskontroll, befolkningsskydd och andra verksamheter som är avgörande under höjd beredskap.

En viktig aspekt är att civilplikten inte drabbar alla slumpmässigt. Som Totalförsvarsstiftelsen rapporterar kan cirka 20 000 personer med relevant utbildning och kompetens bli aktuella för civilplikt inom räddningstjänstområdet. Det handlar alltså om personer som redan har utbildning och erfarenhet inom dessa områden, vilket gör att de snabbt kan bidra där det behövs som mest. Detta förbättrar personalförsörjningen avsevärt och säkerställer att rätt kompetens finns på rätt plats.

MSB:s nya regeringsuppdrag: Aktivering av civilplikt

I januari 2025 tog utvecklingen ett konkret steg framåt när MSB mottog två regeringsuppdrag som direkt syftar till att stärka skyddet av civilbefolkningen. Dessa uppdrag är inte bara symboliska – de representerar en fundamental förändring i hur Sverige förbereder sig för framtida hot.

Det första uppdraget fokuserar på att förbereda aktivering av civilplikt inom kommunal räddningstjänst och befolkningsskydd. Detta är särskilt viktigt eftersom räddningstjänsten spelar en central roll vid både fredstidens olyckor och krigstidens katastrofer. Genom att säkerställa att civilplikt kan aktiveras snabbt och effektivt kan Sverige garantera att räddningstjänsten har tillräcklig bemanning även när läget är som mest kritiskt.

Det andra uppdraget handlar om att utöka MSB:s stöd till beredskapsmyndigheterna genom metod- och övningsstöd. Detta är avgörande eftersom totalförsvaret inte bara byggs genom regelverk och organisationsstrukturer – det kräver praktisk övning och kontinuerlig kompetensutveckling.

Dessa regeringsuppdrag kommer inte i ett vakuum. Som regeringen meddelade har 53 beredskapsmyndigheter fått i uppdrag att stärka sin beredskap. Detta visar på bredden i arbetet med totalförsvaret – det är inte bara en fråga för MSB eller Försvarsmakten, utan en gemensam angelägenhet för hela det svenska samhället.

Ledarskap i kris och krig: Utmaningar och krav

När vi talar om totalförsvar och civilplikt är det lätt att fastna i organisationsstrukturer och regelverk. Men i praktiken handlar det om människor som måste fatta beslut under extremt svåra förhållanden. Ledarskap i kris och krig ställer unika krav som skiljer sig fundamentalt från ledarskap i fredstid.

Snabbt beslutsfattande under osäkerhet är kanske den mest kritiska färdigheten. I en krissituation finns sällan tid att samla in all information eller analysera alla möjliga alternativ. Ledare måste kunna fatta beslut baserat på ofullständig information, samtidigt som de behåller förmågan att justera kursen när nya fakta kommer fram.

Tydligt ledarskap krävs också för att koordinera olika aktörer. Totalförsvaret omfattar ett stort antal myndigheter, kommuner, privata företag och frivilligorganisationer. Att få alla dessa att arbeta mot samma mål kräver ledarskap som kan kommunicera tydligt, skapa förtroende och hantera komplexa samordningsfrågor.

Försvarsberedningen har tydligt betonat att polis, räddningstjänst och sjukvård behöver bättre utbildning och utrustning för att kunna hantera krigsförhållanden. Budskapet är tydligt: "Det är tid för handling." Det räcker inte längre med planer på papper – det krävs konkreta investeringar i både materiella resurser och mänsklig kompetens.

Effektiv resursfördelning under press är en annan nyckelfärdighet. När resurserna är begränsade och behoven många måste ledare kunna prioritera på ett sätt som maximerar samhällets totala förmåga att hantera situationen. Detta kräver både analytisk förmåga och mod att fatta svåra beslut.

Samverkan mellan civila och militära aktörer måste också fungera sömlöst. Som Campus totalförsvar betonar i sin utbildning om ledarskap och samhällsstyrning i kris och krig, handlar det om att förstå både den civila och militära logiken och kunna bygga broar mellan dessa olika kulturer och arbetssätt.

Utbildning för framtidens totalförsvarsledarskap

Att utveckla detta ledarskap sker inte av sig självt. Det krävs systematisk utbildning och träning. Lyckligtvis finns det nu flera möjligheter för dem som vill utveckla sin kompetens inom detta område.

Försvarshögskolan erbjuder kurser i ledarskap, organisation och beslutsfattande på avancerad nivå. Dessa kurser är särskilt utformade för att stärka deltagarnas förmåga att leda under extrema förhållanden. Utbildningen kombinerar teoretiska perspektiv med praktiska övningar och ger deltagarna verktyg för att hantera komplexitet och osäkerhet.

En viktig aspekt av dessa utbildningar är att de integrerar både civila och militära perspektiv. Detta är avgörande eftersom totalförsvaret kräver att dessa två världar kan samverka effektivt. Genom att förstå varandras logik, språk och arbetssätt kan ledare bygga starkare samarbeten och fatta bättre beslut.

Campus totalförsvar fokuserar specifikt på ledarskap och samhällsstyrning i kris och krig. Deras utbildningar riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer i samhället och syftar till att bygga en gemensam förståelse för hur Sverige ska styras och ledas under kriser.

Dessa utbildningar är inte bara akademiska övningar. De bygger på verkliga scenarion och erfarenheter från både svenska och internationella kriser. Deltagarna får möjlighet att öva på att fatta beslut under tidspress, hantera konflikter mellan olika intressen och kommunicera effektivt i stressiga situationer.

Samordning och samarbete: Myndigheternas roll

Totalförsvaret är inte något som en enskild myndighet kan bygga ensam. Det kräver samordning och samarbete på alla nivåer. En viktig arena för detta är de regelbundna möten där totalförsvarets myndighetschefer samlas för att diskutera implementering av försvarsbeslutet 2025-2030.

Vid dessa möten diskuteras konkreta beredskapsåtgärder och hur olika myndigheter kan stödja varandra. Det handlar inte om abstrakta diskussioner utan om praktiska frågor: Hur ska personalförsörjningen säkerställas? Vilka materiella resurser behövs? Hur ska övningar koordineras? Vilka lärdomar kan dras från tidigare erfarenheter?

Som nämnts tidigare har 53 beredskapsmyndigheter fått i uppdrag att stärka sin beredskap. Detta visar på totalförsvarets bredd. Det handlar inte bara om traditionella säkerhetsmyndigheter som Försvarsmakten, Polisen och MSB, utan också om myndigheter som ansvarar för allt från energiförsörjning till finansiella tjänster.

Ett intressant exempel är Finansinspektionen, som har en viktig roll som sektorsansvarig myndighet för finansiella tjänster inom totalförsvaret. Detta illustrerar hur totalförsvaret genomsyrar hela samhället – även finansiella system måste kunna fungera under höjd beredskap och krig.

MSB har en särskilt central roll som stödjande myndighet. Genom att erbjuda metod- och övningsstöd hjälper MSB andra myndigheter att utveckla sin beredskap. Detta är avgörande eftersom alla myndigheter inte har samma erfarenhet av eller resurser för beredskapsarbete. Genom MSB:s stöd kan även mindre myndigheter bygga robust beredskap.

Praktiska exempel: Räddningstjänst, sjukvård och gränskontroll

För att göra diskussionen om civilplikt och ledarskap mer konkret är det värt att titta på några praktiska exempel på hur detta tillämpas i olika verksamheter.

Kommunal räddningstjänst är ett prioriterat område för civilplikt. Som Totalförsvarsstiftelsen rapporterar aktiveras nu civilplikten inom räddningstjänstområdet, vilket innebär att personer med relevant utbildning kan kallas in för att förstärka räddningstjänsten vid behov. Detta är avgörande eftersom räddningstjänsten spelar en central roll både vid vardagliga olyckor och vid större katastrofer.

I en krigssituation skulle räddningstjänsten behöva hantera allt från bränder och olyckor till konsekvenserna av militära angrepp. Detta kräver inte bara fler händer utan också ledare som kan prioritera och fördela resurser effektivt. En räddningschef kan behöva fatta beslut om var insatser ska sättas in när det finns fler behov än tillgängliga resurser – beslut som bokstavligen kan handla om liv och död.

Sjukvården är ett annat kritiskt område. Försvarsberedningen har betonat att sjukvården behöver stärkas för att kunna hantera krigsförhållanden. Detta handlar inte bara om att ha tillräckligt med vårdplatser och medicinsk utrustning, utan också om att ha personal med rätt kompetens och ledare som kan organisera vården under extremt svåra förhållanden.

I en krigssituation skulle sjukvården behöva hantera ett stort antal skadade samtidigt som den ordinarie verksamheten fortsätter. Detta kräver ledarskap som kan prioritera mellan olika patientgrupper, omfördela personal och resurser snabbt, och fatta svåra etiska beslut om vem som ska få vård först.

Gränskontroll och befolkningsskydd är ytterligare områden där civilplikt kan bli aktuell. Vid en snabb förändring av säkerhetssituationen kan det bli nödvändigt att snabbt förstärka gränskontroller eller organisera skydd av civilbefolkningen. Detta kräver personal som snabbt kan sättas in och ledare som kan organisera verksamheten effektivt.

Verkliga scenarion kräver flexibelt och anpassningsbart ledarskap. Det som fungerade i går kanske inte fungerar i morgon. Ledare inom totalförsvaret måste kunna tänka kreativt, improvisera när planerna inte håller, och samtidigt behålla fokus på det övergripande målet: att skydda civilbefolkningen och upprätthålla samhällets funktioner.

Vägen framåt för Sveriges totalförsvar

Sverige befinner sig i en avgörande fas i återuppbyggnaden av totalförsvaret. De steg som nu tas – aktiveringen av civilplikt, stärkandet av myndigheternas beredskap, utvecklingen av ledarskapsutbildningar – är alla nödvändiga pusselbitsar i en större helhet.

Ledarskap och beslutsfattande är fundamentalt för att totalförsvaret ska fungera i praktiken. Det räcker inte med välskrivna planer och tydliga organisationsstrukturer. Det krävs människor som kan fatta beslut under press, koordinera komplexa verksamheter och leda andra genom osäkerhet och fara.

Aktivering av civilplikt är en viktig pusselbit för personalförsörjning. Genom att kunna kalla in personer med relevant kompetens säkerställer Sverige att kritiska verksamheter kan fortsätta fungera även under de mest extrema förhållanden. De cirka 20 000 personer som kan bli aktuella för civilplikt inom räddningstjänstområdet representerar en betydande resurs som kan göra skillnad när det verkligen gäller.

Kontinuerlig utbildning och övning är nödvändig. Det räcker inte att utbilda ledare en gång – kompetensen måste underhållas och utvecklas kontinuerligt. De utbildningar som erbjuds av Försvarshögskolan och Campus totalförsvar är viktiga verktyg för detta, men de behöver kompletteras med praktiska övningar där ledare får testa sina färdigheter i realistiska scenarion.

Samverkan mellan myndigheter, kommuner och privata aktörer måste fortsätta utvecklas. Som mötena mellan totalförsvarets myndighetschefer visar är det genom samarbete och koordinering som totalförsvaret blir effektivt. Ingen aktör kan klara detta ensam.

Det är tid för handling – från ord till konkreta åtgärder. Som Försvarsberedningen betonat räcker det inte längre med planer och strategier. Det krävs konkreta investeringar i personal, utbildning, utrustning och övningar. De regeringsuppdrag som MSB mottagit är exempel på sådana konkreta åtgärder, men mycket mer behöver göras.

Sverige är på rätt väg, men resan är långt ifrån över. Återuppbyggnaden av totalförsvaret är en process som kommer att pågå under många år. Det kräver uthållighet, engagemang och en vilja att investera i något som vi alla hoppas aldrig kommer att behövas på allvar – men som vi måste vara beredda att använda om det värsta skulle inträffa.

Ledarskap och beslutsfattande i totalförsvaret handlar i slutändan om att skydda det svenska samhället och dess invånare. Det handlar om att säkerställa att Sverige kan fortsätta fungera även under de mest extrema förhållanden. Och det handlar om att bygga en beredskap som ger oss förmågan att möta framtiden – oavsett vad den må bringa.