Skyddsrum i Sverige: Din guide till Totalförsvar och Befolkningsskydd 2025

Sverige har något som få andra länder i världen kan stoltsera med: ett av världens mest omfattande och välutvecklade skyddsrumssystem. Med cirka 64 000 skyddsrum spridda över hela landet utgör dessa anläggningar en fundamental del av vårt civila försvar. Tillsammans kan dessa skyddsrum ge plats åt 7 miljoner personer – en imponerande kapacitet som gör Sverige till en av världens ledande nationer när det gäller befolkningsskydd.

I ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har frågan om civilt försvar och krisberedskap blivit mer aktuell än på decennier. Men hur många av oss vet egentligen var vårt närmaste skyddsrum finns? Hur fungerar dessa anläggningar, och när tas de i bruk? Den här artikeln ger dig en komplett överblick över Sveriges skyddsrumssystem och vad du som medborgare behöver veta för att vara förberedd.

Vad är ett skyddsrum?

Ett skyddsrum är betydligt mer än bara en förstärkt källare. Det är en noggrant konstruerad anläggning med specifika tekniska krav som är utformad för att skydda människor mot de mest extrema hot som kan uppstå i en krigssituation.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kännetecknas ett skyddsrum av förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som ger skydd mot flera typer av hot samtidigt:

• Tryckvågor från explosioner och bombningar
• Splitter och bråte från kollapsade byggnader
• Brand och höga temperaturer
• Joniserande strålning från kärnvapen
• Giftiga gaser och kemiska ämnen

Det som verkligen skiljer ett skyddsrum från andra skyddade utrymmen är det avancerade ventilationssystemet. Detta system är konstruerat för att kunna stänga ute radioaktivt damm och giftiga gaser samtidigt som det förser de som befinner sig inuti med frisk luft. Ventilationen arbetar med övertryck, vilket innebär att luften kontinuerligt renas genom specialfilter innan den släpps in i skyddsrummet.

Skyddsrummen i Sverige byggs enligt strikta säkerhetskrav, och nu har även en ny internationell standard introducerats. ISO 22359 är den första globala standarden för konstruktion, design och underhåll av skyddsrum. Denna standard säkerställer att skyddsrummen uppfyller höga krav på säkerhet och funktionalitet, vilket ytterligare stärker Sveriges redan robusta skyddsrumskapacitet.

De flesta skyddsrum i Sverige finns i flerbostadshus och byggdes främst under kalla krigets era, mellan 1940- och 1990-talen. Som Lysekils kommun beskriver det finns dessa anläggningar vanligtvis i källarplanet och är dimensionerade för att rymma alla boende i fastigheten samt närliggande byggnader.

När och hur aktiveras skyddsrum?

En vanlig missuppfattning är att skyddsrum kan tas i bruk vid alla typer av kriser eller olyckor. Så är dock inte fallet. Skyddsrum aktiveras endast under mycket specifika omständigheter.

Enligt MSB:s riktlinjer tas skyddsrum i bruk först när regeringen har beslutat om höjd beredskap. Detta är en åtgärd som endast vidtas i krigssituationer eller när Sverige hotas av krig. Skyddsrummen är alltså inte avsedda för fredstida kriser som naturkatastrofer, pandemier eller andra samhällsstörningar.

Under fredstid tillåts skyddsrummen användas för andra ändamål – allt från förråd och hobbyrum till tvättstugor och cykelförvaringar. Men det finns ett viktigt krav: skyddsrummet måste kunna ställas i ordning inom 48 timmar om situationen kräver det. Detta innebär att fastighetsägare har ett ansvar att se till att skyddsrummen är tillgängliga och att utrustningen är funktionsduglig.

När det gäller vilket skyddsrum du ska söka dig till vid en krissituation är principen enkel: du tillhör inget specifikt skyddsrum. Istället ska du söka skydd i det närmaste tillgängliga skyddsrummet när larmet går, oavsett var du befinner dig. Som MSB förklarar är detta en viktig princip att känna till – det är inte säkert att du befinner dig hemma när larmet går, och då gäller det att snabbt kunna ta sig till närmaste skydd.

Kommunerna har ett viktigt ansvar när det gäller information om skyddsrum. De ska kunna informera befolkningen om var skyddsrummen finns och hur de ska användas vid en krissituation. Det är därför värdefullt att redan nu ta reda på var dina närmaste skyddsrum finns.

Hur hittar du ditt närmaste skyddsrum?

Att känna till var ditt närmaste skyddsrum finns är en grundläggande del av personlig krisberedskap. Lyckligtvis är skyddsrummen i Sverige tydligt märkta, vilket gör dem relativt enkla att identifiera.

Skyddsrum finns främst i städer och tätbebyggda områden. Enligt Skara kommun är alla fastigheter som har skyddsrum skyldiga att märka detta med en skylt på fasaden. Denna skylt består av en blå triangel på orange bakgrund och är den officiella symbolen för skyddsrum i Sverige. Som Haninge kommun beskriver är denna märkning standardiserad över hela landet, vilket gör det lätt att känna igen skyddsrum oavsett var du befinner dig.

För att ge en konkret bild av hur skyddsrummen är fördelade kan vi titta på ett exempel: Lysekil, en mindre kommun med drygt 15 000 invånare, har över 60 skyddsrum med plats för cirka 7 900 personer. Dessa finns spridda i tätorterna Lysekil, Brastad och Lyse, vilket illustrerar hur väl utbyggt systemet är även i mindre städer.

Om du bor i en mindre ort eller på landsbygden där inga formella skyddsrum finns, behöver du inte vara orolig. MSB informerar om att det i sådana fall finns alternativa skyddsåtgärder. Källare, tunnlar, bergrum och andra naturligt skyddade utrymmen kan ge ett visst skydd. Det viktiga är att söka sig till det mest skyddade utrymme som finns tillgängligt – helst under mark och med tjocka väggar.

Praktiska steg för att lokalisera skyddsrum:

Granska din närområde: Titta på fasaderna på flerbostadshus i ditt område. Letar du efter den blå triangeln på orange bakgrund?

Kontakta din kommun: De flesta kommuner har information om skyddsrum på sina webbplatser eller kan ge dig information om du kontaktar dem direkt.

Kolla i din egen fastighet: Om du bor i ett flerbostadshus som byggdes mellan 1940 och 1990, finns det goda chanser att det finns ett skyddsrum i källaren.

Planera alternativa vägar: Om du pendlar eller ofta befinner dig på olika platser, identifiera skyddsrum både hemma, på jobbet och längs dina vanligaste färdvägar.

Att känna till sitt närmaste skyddsrum är inte bara en praktisk åtgärd – det är också en del av den mentala beredskapen som hjälper dig att känna dig tryggare i vardagen.

Skyddsrummens roll i totalförsvaret

Skyddsrummen utgör en central komponent i det som kallas totalförsvaret – det vill säga Sveriges samlade förmåga att möta hot och angrepp mot landet. Totalförsvaret består av både militärt försvar och civilt försvar, där skyddsrummen är en del av det senare.

Enligt MSB är målet att Sverige ska ha ett modernt och väl anpassat skydd för civilbefolkningen som kan aktiveras vid höjd beredskap. Skyddsrummen är en fysisk manifestation av detta mål – de representerar statens åtagande att skydda sina medborgare även under de mest extrema omständigheterna.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget har lett till en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret. Som regeringen meddelade 2022 har civilplikten återaktiverats, vilket innebär att vissa personer kan kallas in för att bemanna beredskapsorganisationen. Detta är en del av arbetet med att säkerställa att det civila försvaret har tillräcklig kapacitet att fungera när det behövs som mest.

Det civila försvaret handlar om mycket mer än bara skyddsrum. Det omfattar:

• Befolkningsskydd: Skyddsrum, utrymning och varningssystem
• Hälso- och sjukvård: Kapacitet att hantera stora skadetillfällen
• Försörjningsberedskap: Mat, vatten, energi och andra kritiska resurser
• Kommunikationer: Säkerställa att information kan spridas till befolkningen
• Psykologiskt försvar: Motståndskraft mot desinformation och påverkanskampanjer

Skyddsrummen är alltså en pusselbit i ett större system där stat, kommuner och medborgare samverkar. Som MSB betonar har kommunerna en viktig roll i att informera befolkningen och planera för hur skyddsrummen ska användas. Men även varje enskild medborgare har ett ansvar – att vara informerad, förberedd och redo att agera när situationen kräver det.

Framtiden för Sveriges skyddsrum: Investering och modernisering

Sverige tar sitt ansvar för befolkningsskyddet på stort allvar, vilket återspeglas i de omfattande investeringar som görs för att säkerställa att skyddsrummen förblir funktionsdugliga.

Enligt Försvarsberedningens förslag i rapporten "Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025" föreslås en investering på 325 miljoner kronor årligen i fem år för iståndsättning av befintliga skyddsrum. Detta är en betydande satsning som visar på det allvarliga läget och behovet av att upprätthålla och förbättra skyddskapaciteten.

Investeringsstrategin fokuserar på flera områden:

Iståndsättning framför nybyggnation

Försvarsberedningen har identifierat att iståndsättning av befintliga skyddsrum är mer kostnadseffektivt än att bygga nya. Att bygga nya skyddsrum är både tidskrävande och mycket dyrt. Därför prioriteras underhåll, renovering och uppgradering av de 64 000 skyddsrum som redan finns.

Begränsad nyproduktion

Trots fokus på iståndsättning planeras viss nyproduktion. Från 2021 och framåt ska cirka 2 500 nya skyddsrumsplatser tillskapas årligen. Dessa byggs främst i områden där befolkningen har vuxit eller där befintliga skyddsrum inte längre är tillräckliga.

Identifiering av alternativa skyddade utrymmen

Utöver traditionella skyddsrum arbetar man med att identifiera och registrera andra typer av skyddade utrymmen som kan användas som komplement. Detta kan vara bergrum, tunnlar, parkeringsgarage under mark och andra konstruktioner som ger ett visst skydd.

Ny internationell standard

En viktig milstolpe för framtiden är införandet av ISO 22359, den första globala standarden för skyddsrum. Denna standard täcker konstruktion, design, underhåll och användning av skyddsrum och kommer att hjälpa till att säkerställa att svenska skyddsrum uppfyller internationella säkerhetskrav. För Sverige, som redan har höga standarder, innebär detta främst en bekräftelse och möjlighet till kontinuerlig förbättring.

Långsiktig planering

Investeringarna är inte bara en kortsiktig åtgärd. Målet är att skapa en långsiktig och hållbar kapacitet för befolkningsskydd som kan bibehållas och vidareutvecklas över tid. Detta kräver kontinuerligt underhåll, regelbunden inspektion och uppdatering av teknisk utrustning.

Dessa satsningar visar att Sverige tar frågan om civilt försvar på största allvar. Skyddsrummen är inte bara ett historiskt arv från kalla kriget – de är en levande och relevant del av vår samtida säkerhetspolitik.

Praktiska råd: Vad du bör göra nu

Kunskap är grunden för trygghet. Även om skyddsrum endast aktiveras vid höjd beredskap finns det flera konkreta steg du kan ta redan idag för att öka din personliga beredskap:

1. Lokalisera ditt närmaste skyddsrum

Gör det till en prioritet att ta reda på var dina närmaste skyddsrum finns – både hemma, på jobbet och längs dina vanligaste färdvägar. Titta efter den blå triangeln på orange bakgrund på husfasader i ditt område.

2. Kontakta din kommun

Om du har svårt att hitta information om skyddsrum, kontakta din kommun. Som MSB påpekar har kommunerna ansvar för att kunna informera befolkningen om skyddsrum. De flesta kommuner har information på sina webbplatser, och exempel från Skara, Lysekil och Haninge visar hur denna information kan presenteras.

3. Planera alternativa skyddsvägar

Om du bor på en plats där skyddsrum inte finns i närheten, identifiera alternativa skyddade utrymmen. Källare, tunnlar och andra underjordiska eller väl skyddade platser kan ge ett visst skydd.

4. Håll dig informerad om varningssystem

Känna till hur Sveriges varningssystem fungerar. VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) och andra varningssignaler är avgörande för att snabbt kunna reagera vid en krissituation.

5. Integrera i din övriga hemberedskap

Kunskap om skyddsrum bör vara en del av din bredare krisberedskap. Se till att du har:

• Hemmavarande förråd av mat och vatten för minst en vecka
• Batteridriven radio för att ta emot information
• Ficklampor och batterier
• Första hjälpen-utrustning
• Kontantreserv
• Viktiga dokument samlade och lättillgängliga

6. Förstå skillnaden mellan vardagskriser och krigsberedskap

Det är viktigt att förstå att skyddsrum endast används vid höjd beredskap och krigssituationer. För vardagliga kriser och olyckor gäller andra rutiner och skyddsåtgärder. Håll dig informerad om vad som gäller i olika situationer.

7. Prata med familjen

Diskutera krisberedskap med din familj. Se till att alla vet var skyddsrummen finns och vad man ska göra vid olika typer av kriser. Att ha en plan kan minska stress och förvirring om en krissituation skulle uppstå.

Sammanfattning: Sveriges unika skyddsrumskapacitet

Sveriges skyddsrumssystem är unikt i världen. Med 64 000 skyddsrum som kan ge skydd åt 7 miljoner personer har Sverige byggt upp en av världens mest omfattande kapaciteter för befolkningsskydd. Detta system är resultatet av decennier av planering och investering, och det fortsätter att utvecklas och förbättras.

Skyddsrummen är mer än bara fysiska konstruktioner – de representerar ett samhällskontrakt mellan staten och medborgarna. De är ett konkret uttryck för principen att samhället ska skydda sina invånare även under de mest extrema omständigheterna. Som MSB:s mål uttrycker det ska Sverige ha "ett modernt och väl anpassat skydd för civilbefolkningen som kan tas i bruk vid höjd beredskap".

De pågående investeringarna på 325 miljoner kronor årligen för iståndsättning och modernisering visar att Sverige tar detta ansvar på allvar. Tillsammans med den nya ISO 22359-standarden säkerställs att skyddsrummen fortsätter att uppfylla höga säkerhetskrav långt in i framtiden.

Men ett skyddsrumssystem är bara så effektivt som medborgarnas kunskap om det. Som denna artikel har visat är det ditt ansvar som medborgare att:

• Känna till var ditt närmaste skyddsrum finns
• Förstå när och hur skyddsrum aktiveras
• Ha en plan för hur du ska agera vid höjd beredskap
• Hålla dig informerad via officiella kanaler som MSB och din kommun

Skyddsrummen är en viktig del av totalförsvaret, men de är endast en komponent i en bredare krisberedskap. Det civila försvaret bygger på samverkan mellan stat, kommuner och medborgare. Varje länk i denna kedja måste vara stark för att systemet ska fungera.

I en tid av ökad osäkerhet och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar är kunskap om skyddsrum mer relevant än någonsin. Genom att ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns, förstå hur systemet fungerar och integrera denna kunskap i din personliga krisberedskap tar du ett viktigt steg mot ökad trygghet – både för dig själv och för samhället i stort.

Sverige har gjort sin del genom att bygga och underhålla ett omfattande skyddsrumssystem. Nu är det upp till var och en av oss att göra vår del genom att vara informerade, förberedda och redo att agera när situationen kräver det. Trygghet börjar med kunskap – och kunskap börjar med att ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns.

Ta steget idag: Besök din kommuns webbplats eller kontakta dem direkt för att få information om skyddsrum i ditt område. Gör det till en del av din familjs krisberedskapsplan. För i slutändan handlar skyddsrummen inte bara om betong och stål – de handlar om vår gemensamma vilja att skydda varandra och stå emot hot mot vår säkerhet och frihet.