Sveriges Skyddsrum 2025: Allt du behöver veta om civilt försvar och befolkningsskydd

Varför skyddsrum är aktuellare än någonsin

Det senaste året har präglats av en dramatisk ökning av svenskarnas intresse för civil beredskap och skyddsrum. Efter regeringens och Försvarsmaktens uppmaningar om förberedelser har medborgare runt om i landet börjat ställa sig frågan: Var finns mitt närmaste skyddsrum?

Enligt Ny Teknik har antalet sökningar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats mångdubblats. Oroliga svenskar letar efter information om hur de ska skydda sig själva och sina familjer i händelse av kris eller krig. Detta ökade intresse är inte bara förståeligt – det är också nödvändigt i en tid av förändrad säkerhetspolitisk situation.

Sverige har en unik position i världen när det gäller civilt försvar. MSB beskriver Sverige som ett av världens skyddsrumstätaste länder, med en infrastruktur som byggts upp systematiskt under decennier. Men vad innebär det egentligen? Och hur fungerar systemet i praktiken?

Sveriges skyddsrumssystem: En omfattande översikt

Sverige har idag cirka 64 000 skyddsrum spridda över hela landet. Enligt MSB:s officiella statistik finns det plats för omkring 7 miljoner människor i dessa skyddsrum – vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av Sveriges totala befolkning. Detta är en imponerande siffra som få länder i världen kan matcha.

Skyddsrumssystemet har sin grund i Sveriges långa tradition av neutralitet och totalförsvar. Under kalla kriget byggdes en stor del av infrastrukturen ut, och även om byggandet av nya skyddsrum minskade efter kalla krigets slut, har de befintliga skyddsrummen behållits och underhållits.

Hur identifierar man ett skyddsrum?

Skyddsrum är tydligt märkta med en orange fyrkant med en blå triangel och texten "SKYDDSRUM". Dessa skyltar finns oftast vid ingångar till källare och garage i flerbostadshus, offentliga byggnader och vissa arbetsplatser. Krisbloggen förklarar att det är viktigt att lära sig känna igen denna symbol, eftersom den kan vara avgörande i en krissituation.

Skyddsrummens primära syfte är att skydda civilbefolkningen vid krig och höjd beredskap. De är konstruerade för att användas under begränsade tidsperioder när det föreligger direkt fara för liv och hälsa. Enligt Skyddsrumprojektet i Luleå finns det totalt cirka 7,0 miljoner platser fördelade på 65 000 skyddsrum i Sverige, vilket bekräftar den omfattande kapaciteten.

Vad skyddar skyddsrum mot? Tekniska specifikationer

En av de vanligaste frågorna om skyddsrum är: Vad skyddar de egentligen mot? Svaret är mer omfattande än många tror.

MSB:s detaljerade FAQ förklarar att skyddsrum är konstruerade för att ge skydd mot flera olika typer av hot:

Tryckvågor och stötvågor

Skyddsrum är byggda för att motstå de kraftiga tryckvågor som uppstår vid explosioner. De tjocka betongväggarna och förstärkta konstruktionerna som kännetecknar skyddsrum kan klara av betydande påfrestningar.

Splitter och bråte

Vid bombningar och explosioner uppstår stora mängder farliga splitter och fallande byggnadsdelar. Skyddsrummens robusta konstruktion skyddar mot dessa hot och förhindrar att personer skadas av raserade byggnader ovanför.

Kemiska stridsmedel och giftiga gaser

En av skyddsrummens viktigaste funktioner är skyddet mot kemiska vapen och giftiga gaser. SPEK i Finland beskriver att skyddsrum har specialfilter och ventilationssystem som kan filtrera bort farliga ämnen från luften. Detta gör att människor kan andas säkert även om omgivningen är kontaminerad.

Joniserande strålning

Skyddsrum erbjuder också skydd mot radioaktiv strålning. De tjocka betongväggarna och jordfyllningen ovanför skyddsrummen fungerar som effektiv strålskärmning. Vid en kärnvapenattack eller kärnkraftsolycka kan detta skydd vara livsavgörande.

Brand och brandgaser

Skyddsrum är konstruerade av obrännbara material och har system för att förhindra att brandgaser tränger in. Detta är särskilt viktigt i tätbebyggda områden där bränder kan sprida sig snabbt.

MSB bekräftar att det fortifikatoriska skyddet – alltså den fysiska skyddsförmågan – är gott i de allra flesta av Sveriges skyddsrum. Detta innebär att grundkonstruktionen håller hög standard även efter många år.

2025 års satsning: 100 miljoner för upprustning

Under 2025 genomför den svenska staten en historisk satsning på skyddsrummen. MSB rapporterar att 100 miljoner kronor avsätts specifikt för kontroller, tillsyn och upprustning av landets skyddsrum.

Denna satsning är en direkt följd av den förändrade säkerhetspolitiska situationen och det ökade behovet av att säkerställa att Sveriges civila försvar är funktionsdugligt. MSB har sedan 2024 kraftigt utökat antalet kontroller och tillsyner av skyddsrum runt om i landet.

Vad innebär upprustningen i praktiken?

Upprustningsarbetet fokuserar på flera viktiga områden:

• Funktionskontroller av ventilationssystem, filter och teknisk utrustning
• Tillsyner för att säkerställa att skyddsrummen inte används på felaktiga sätt
• Reparationer av upptäckta brister och skador
• Uppdatering av utrustning som har passerat sin livslängd

Enligt MSB behövs oftast endast mindre åtgärder vid inspektionerna, vilket tyder på att det grundläggande underhållet har fungerat relativt väl. Dock har många skyddsrum stått outnyttjade i decennier, vilket innebär att viss upprustning är nödvändig för att garantera full funktionalitet.

MSB:s roll och beredskapssektorn

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) spelar en central roll i Sveriges civila försvar. Som sektorsansvarig myndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen har MSB ett omfattande ansvar.

Beredskapssektorns syfte är att utveckla och säkerställa förmågan att skydda civilbefolkningen över hela hotskalan – från vardagliga olyckor till krig och väpnade konflikter. Detta kräver samordning mellan en mängd olika aktörer: kommuner, regioner, räddningstjänster, frivilligorganisationer och privata fastighetsägare.

Skyddsrumprojektet i Luleå framhäver att MSB har det övergripande ansvaret för att skyddsrummens funktion vidmakthålls. Detta innebär inte bara fysiskt underhåll, utan också:

• Utveckling av regelverk och riktlinjer
• Utbildning av fastighetsägare och förvaltare
• Samordning av kontroller och tillsyner
• Informationsspridning till allmänheten
• Forskning och utveckling av skyddsteknologi

Genom denna samordnande roll säkerställer MSB att Sveriges skyddsrumssystem förblir ett av världens mest omfattande och funktionella.

Hur du hittar ditt närmaste skyddsrum

I en krissituation är tid en kritisk faktor. Därför är det viktigt att redan nu ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns. Krisbloggen ger praktisk vägledning om hur du kan hitta denna information.

MSB:s interaktiva karta

MSB tillhandahåller en interaktiv karta på sin webbplats där du kan söka efter skyddsrum i din närhet. Kartan är användarvänlig och visar:

• Skyddsrummens exakta placering
• Kapacitet (antal platser)
• Adressinformation
• Typ av byggnad

För att använda kartan behöver du endast ange din adress eller låta webbläsaren använda din position. Systemet visar då de närmaste skyddsrummen sorterade efter avstånd.

Varför du bör känna till ditt skyddsrum i förväg

Det finns flera viktiga skäl att ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns redan nu:

1. Tidsbesparing i krissituation: När larmet går har du inte tid att söka information
2. Planering av färdväg: Du kan identifiera den snabbaste och säkraste vägen dit
3. Alternativ: Om ditt närmaste skyddsrum är fullt eller otillgängligt, vet du var nästa finns
4. Trygghet: Kunskapen i sig ger en känsla av kontroll och beredskap

MSB förklarar att skyddsrum räknas som allmän plats vid höjd beredskap. Detta innebär att alla har rätt att söka skydd där, oavsett om man bor i fastigheten eller inte.

Fastighetsägarens ansvar och förvaltning

För fastighetsägare och förvaltare innebär skyddsrum både ett ansvar och en skyldighet. Svenskt Civilskydd tillhandahåller omfattande information och stöd till de som ansvarar för skyddsrum.

Underhållsskyldighet

Fastighetsägaren har det primära ansvaret för att:

• Hålla skyddsrummet i funktionsdugligt skick
• Säkerställa att utrustning är komplett och fungerande
• Genomföra regelbundna kontroller
• Åtgärda upptäckta brister
• Inte använda skyddsrummet på sätt som försämrar dess funktion

Vanliga fel och brister

Vid inspektioner upptäcks ofta liknande problem:

• Skyddsrum används som förråd med felaktig förvaring
• Ventilationssystem som inte kontrollerats på många år
• Saknad eller föråldrad utrustning
• Dörrar och tätningar som inte fungerar korrekt
• Blockerade utrymningsvägar

Stöd och utbildning

Svenskt Civilskydd erbjuder webinarier, utbildningsmaterial och filmer som hjälper fastighetsägare att förstå sina skyldigheter och hur skyddsrum ska iordningställas. Detta utbildningsmaterial är särskilt värdefullt eftersom många fastighetsägare inte har praktisk erfarenhet av skyddsrumsförvaltning.

SPEK beskriver att skyddsrum ska kunna tas i bruk inom 72 timmar efter påbud från myndigheterna. Detta ställer höga krav på att grundunderhållet är gjort och att fastighetsägaren har en plan för snabb iordningställning.

Framtiden: Stärkt skydd för civilbefolkningen

Sverige fortsätter att utveckla sitt system för befolkningsskydd. Den statliga utredningen SOU 2022:5 om "Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap" pekar på flera viktiga utvecklingsområden.

Utrymning och inkvartering

Utredningen behandlar komplexa frågor om hur befolkningen ska kunna utrymmas från hotade områden och var människor ska kunna inkvarteras under längre perioder. Skyddsrum är konstruerade för korttidsskydd, men vid längre kriser behövs också lösningar för mer permanent inkvartering.

Behov av civilpliktiga

En central fråga är behovet av fler civilpliktiga för att hantera kommunernas uppgifter vid höjd beredskap. Det räcker inte med infrastruktur – det krävs också utbildad personal som kan:

• Organisera skyddsrummen
• Hjälpa befolkningen till säkerhet
• Hantera teknisk utrustning
• Samordna räddningsinsatser

Statlig beredskapsorganisation

Utredningen diskuterar även behovet av en förstärkt statlig beredskapsorganisation för räddningstjänst. Detta skulle kunna innebära bättre samordning mellan kommunala, regionala och statliga aktörer.

Dessa framtidsfrågor visar att arbetet med civilt försvar och befolkningsskydd är en kontinuerlig process. Det räcker inte att ha skyddsrum – hela systemet måste utvecklas för att möta nya hot och utmaningar.

Praktiska råd: Vad du bör göra nu

Oavsett om du bor i storstad eller på landsbygden finns det konkreta steg du kan ta för att förbättra din och din familjs beredskap.

1. Lokalisera ditt närmaste skyddsrum idag

Vänta inte tills krisen är ett faktum. Besök MSB:s webbplats och använd deras karta för att hitta de närmaste skyddsrummen. Anteckna adresserna och planera hur du skulle ta dig dit från hemmet, arbetet och andra platser där du ofta befinner dig.

2. Förbered en krislåda

Ha alltid en krislåda hemma med:

• Vatten för minst tre dagar (3 liter per person och dag)
• Hållbar mat som kan ätas kall
• Ficklampa och extra batterier
• Batteridriven radio (för att ta emot VMA och viktig information)
• Första hjälpen-utrustning
• Mediciner som du eller familjemedlemmar behöver
• Kontanter
• Kopia på viktiga dokument
• Powerbank för mobiltelefon

3. Håll dig informerad

Följ MSB:s officiella kanaler för aktuell information om krisberedskap. Prenumerera på deras nyhetsbrev och följ deras sociala medier. Vid en verklig kris är det viktigt att få information från pålitliga källor.

4. Diskutera beredskap med familj och grannar

Prata igenom vad ni skulle göra i olika krisscenarier:

• Var ska familjen samlas om ni är på olika platser?
• Hur kommunicerar ni om mobilnätet är överbelastat?
• Vilka grannar kan ni hjälpa och vem kan hjälpa er?
• Har ni särskilda behov (små barn, äldre, funktionsnedsättningar) som kräver extra planering?

5. Speciella förhållanden

SPEK ger råd om att vid kärnkraftsolycka ska man ta skydd inomhus och följa myndigheternas anvisningar om jodtabletter. Det är viktigt att förstå att olika kriser kräver olika åtgärder – ibland ska man söka skyddsrum, ibland ska man stanna inomhus, och ibland kan utrymning vara nödvändig.

Sammanfattning och slutsats

Sveriges omfattande skyddsrumssystem med 64 000 anläggningar och plats för 7 miljoner människor är en unik och ovärderlig del av vårt totalförsvar. I en tid av ökad osäkerhet och förändrad säkerhetspolitisk situation är denna infrastruktur mer relevant än någonsin.

Den pågående satsningen på 100 miljoner kronor för upprustning och kontroller under 2025 visar att Sverige tar sitt ansvar för befolkningsskyddet på allvar. MSB:s arbete med att säkerställa funktionalitet och beredskap i alla landets skyddsrum är en investering i vår gemensamma trygghet.

Men infrastruktur och statliga satsningar räcker inte ensamma. Individuell beredskap är avgörande. Varje medborgare har ett ansvar att:

• Känna till sitt närmaste skyddsrum
• Ha grundläggande krisutrustning hemma
• Hålla sig informerad om aktuella hot och risker
• Diskutera beredskap med familj och närmaste omgivning

Skyddsrum är mer än bara betongväggar och ventilationssystem – de är en konkret symbol för Sveriges vilja och förmåga att skydda sina medborgare. I osäkra tider ger de en trygghet som få andra länder kan erbjuda sin befolkning.

Ta ansvar för din egen och din familjs säkerhet redan idag. Besök MSB:s webbplats, hitta ditt närmaste skyddsrum, och förbered dig. I en krissituation kan den kunskap och förberedelse du gör nu vara skillnaden mellan liv och död.

Sverige har byggt ett av världens bästa system för civilt försvar – nu är det upp till var och en av oss att se till att vi kan använda det effektivt när det verkligen behövs.