Totalförsvarets utveckling 2025-2030: Samverkan mellan militärt och civilt försvar

Sverige befinner sig i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Den förändrade situationen i Europa, präglad av ökad osäkerhet, stormaktsrivalitet och pågående konflikter, har påverkat hur vi ser på vårt försvar och vår beredskap. Efter Sveriges NATO-medlemskap och med en allt tydligare hotbild har behovet av ett starkt och funktionellt totalförsvar blivit mer aktuellt än någonsin.

Totalförsvaret är inte bara en militär angelägenhet – det är en gemensam samhällsansträngning som omfattar alla medborgare och stora delar av samhällets funktioner. Under perioden 2025-2030 genomförs nu avgörande förändringar för att stärka både det militära och civila försvaret. Från nya regeringsuppdrag om civilplikt till förbättrad samverkan mellan myndigheter – Sverige rustar sig för att kunna möta allvarliga kriser och, i värsta fall, krig.

I denna artikel ger vi en översikt över totalförsvarets utveckling under de kommande åren, vilka myndigheter som har centrala roller, och vad det innebär för dig som medborgare.

Vad är totalförsvar? Grundläggande förståelse

För att förstå de förändringar som nu genomförs behöver vi först klargöra vad totalförsvar egentligen innebär. Enligt Försvarshögskolan består totalförsvaret av två huvuddelar: det militära försvaret och det civila försvaret. Det militära försvaret leds av Försvarsmakten och har till uppgift att försvara Sverige mot väpnade angrepp. Det civila försvaret omfattar all verksamhet som syftar till att förbereda Sverige för höjd beredskap och krig, utom den som utförs av Försvarsmakten.

En central princip är totalförsvarsplikt, som innebär att alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år kan tas i anspråk för totalförsvarets behov. Detta är inte en ny företeelse, men det har under senare år fått förnyad aktualitet. Totalförsvarsplikten kan innebära allt från värnplikt och civilplikt till tjänstgöring inom olika samhällsviktiga funktioner.

Målet med totalförsvaret är att genom samverkan och samordning mellan militära och civila aktörer uppnå maximal försvarseffekt. Det handlar om att hela samhället – från regering och myndigheter till kommuner, företag och enskilda medborgare – arbetar tillsammans för att skydda landet och dess befolkning.

En viktig distinktion är skillnaden mellan fredstida krisberedskap och höjd beredskap. Under fredstid arbetar samhället med att förbereda sig för och hantera allvarliga händelser som kan hota viktiga samhällsfunktioner. Vid höjd beredskap, som kan beslutas när Sverige är i krig eller krigsfara, aktiveras särskilda befogenheter och totalförsvarets fulla kapacitet.

Nya utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030

I september 2024 presenterade Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett gemensamt planeringsstöd kallat "Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030". Detta dokument är en milstolpe i arbetet med att stärka Sveriges totalförsvar och ger alla aktörer inom totalförsvaret en gemensam grund att planera utifrån.

Planeringsstödet beskriver sju typsituationer som aktörer inom totalförsvaret behöver förbereda sig för. Dessa situationer spänner över ett spektrum från fredstida kriser till väpnat angrepp och ger en konkret bild av vad samhället kan behöva hantera. Genom att använda dessa typsituationer kan myndigheter, kommuner och andra aktörer planera sina förmågor och resurser på ett mer effektivt sätt.

Syftet med de nya utgångspunkterna är tydligt: att rusta totalförsvaret för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. Detta kräver inte bara militär styrka, utan också ett robust civilt försvar som kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner, skydda civilbefolkningen och stödja Försvarsmaktens operationer.

Enligt Riksdagens betänkande om totalförsvaret 2025-2030 är gemensam planering och samordning avgörande för att totalförsvaret ska fungera. Försvarsmaktens och MSB:s samarbete kring dessa utgångspunkter är ett konkret exempel på hur denna samordning kan se ut i praktiken.

Civilplikt och personalförsörjning: Nya regeringsuppdrag

En av de största utmaningarna för det civila försvaret är personalförsörjning. Vid höjd beredskap och krig behöver många samhällsviktiga funktioner förstärkas kraftigt, inte minst räddningstjänsten och befolkningsskyddet. För att möta detta behov har regeringen tagit konkreta steg.

I januari 2025 gav regeringen MSB två nya uppdrag som ska stärka skyddet av civilbefolkningen. Uppdragen fokuserar på att förbereda för att aktivera civilplikt inom kommunal räddningstjänst och befolkningsskydd. Detta innebär att MSB ska utveckla system för mönstring och utbildning av totalförsvarspliktiga som kan tjänstgöra inom dessa områden.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, betonade vikten av dessa åtgärder: "Skyddet av civilbefolkningen är en central del av vårt totalförsvar. För att kunna upprätthålla detta skydd vid höjd beredskap krävs en väl fungerande personalförsörjning. De åtgärder som nu vidtas inom civilplikten är därför av avgörande betydelse för civilbefolkningens överlevnad och uthållighet vid kris och krig."

MSB:s generaldirektör Mikael Frisell kommenterade uppdragen i ett pressmeddelande: "Personalförsörjningen är en av de största utmaningarna för det civila försvaret. Genom att förbereda för civilplikt inom räddningstjänst och befolkningsskydd tar vi ett viktigt steg för att säkerställa att vi har rätt kompetens på rätt plats när det verkligen behövs."

Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten och kan innebära tjänstgöring inom olika civila verksamheter som är viktiga för totalförsvaret. Till skillnad från värnplikt, som är militär tjänstgöring, handlar civilplikt om att stödja samhällets civila funktioner. De nya uppdragen till MSB innebär att systemet för civilplikt nu byggs upp på ett mer strukturerat sätt, med tydliga processer för rekrytering, mönstring och utbildning.

MSB:s roll: Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en central roll i Sveriges totalförsvar. Som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen har MSB ett omfattande ansvar för att utveckla och samordna förmågor inom detta område.

MSB:s ansvarsområden omfattar flera kritiska funktioner:

• Flyg- och sjöräddningstjänst: Samordning och utveckling av räddningstjänst till sjöss och i luften
• Miljöräddningstjänst: Beredskap för att hantera miljöolyckor och utsläpp
• Kommunal räddningstjänst: Stöd till och samordning av kommunernas räddningstjänst
• Befolkningsskydd: Förmågan att skydda civilbefolkningen vid allvarliga händelser, inklusive krig

Ett centralt uppdrag för MSB är att utveckla och säkerställa förmågan över hela hotskalan – från fredstida olyckor och kriser till höjd beredskap och krig. Detta kräver ett systematiskt arbete med riskanalyser, planering, övningar och kompetensutveckling.

Enligt Riksdagens betänkande har MSB också fått i uppdrag att utveckla metodstöd till kommuner för deras arbete med totalförsvaret. Detta är särskilt viktigt eftersom kommunerna har en central roll i det civila försvaret, vilket vi kommer att diskutera närmare i nästa avsnitt.

MSB arbetar också nära andra myndigheter, inte minst Försvarsmakten, för att säkerställa att det civila och militära försvaret kan samverka effektivt. De gemensamma utgångspunkterna för totalförsvaret 2025-2030 är ett tydligt exempel på detta samarbete.

Kommunernas centrala roll i det civila försvaret

Sveriges 290 kommuner är fundamentala aktörer i totalförsvaret. Som närmast medborgarna och med ansvar för många samhällsviktiga funktioner är kommunerna avgörande för att det civila försvaret ska fungera i praktiken.

Enligt Riksdagens betänkande om totalförsvaret 2025-2030 är kommunerna centrala aktörer för att förebygga, motstå och hantera allvarliga händelser som kan drabba samhället. Detta ansvar gäller både i fredstid och vid krigshandlingar.

Kommunernas ansvar inom totalförsvaret omfattar bland annat:

• Räddningstjänst: Kommunerna är huvudmän för den kommunala räddningstjänsten, som har en central roll både vid fredstida olyckor och vid befolkningsskydd under krig
• Krigsplacering: Kommunerna ansvarar för att krigsplacera personal som behövs för att upprätthålla kommunala funktioner vid höjd beredskap
• Skyddsrum: Ansvar för att underhålla och utveckla skyddsrum för civilbefolkningen
• Samhällsviktig verksamhet: Säkerställa att kritiska funktioner som vatten, avlopp, äldreomsorg och skola kan fortsätta fungera även under svåra förhållanden

För att stödja kommunerna i detta arbete har MSB fått i uppdrag att utveckla metodstöd. Detta stöd ska hjälpa kommunerna att planera, organisera och genomföra sitt arbete med totalförsvaret på ett effektivt sätt. Det handlar om allt från riskanalyser och kontinuitetsplanering till övningar och kompetensutveckling.

Vikten av lokal förankring kan inte underskattas. Kommunerna har den lokala kunskapen och närheten till medborgarna som är nödvändig för att beredskapen ska fungera i praktiken. Samtidigt behöver kommunerna stöd, resurser och tydliga direktiv från nationell nivå för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Polismyndighetens roll i det civila försvaret

Polismyndigheten är en annan central aktör i det civila försvaret. Som Polismyndigheten själv beskriver är polisen en del av det civila försvaret och har viktiga uppgifter både i fred och vid höjd beredskap.

Polismyndigheten är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Ordning och säkerhet. Detta innebär ett övergripande ansvar för att samordna och utveckla förmågan inom detta område över hela hotskalan.

Vid höjd beredskap får Polismyndigheten särskilda uppgifter som är avgörande för totalförsvaret:

• Bevakning av skyddsobjekt: Polisen ansvarar för att bevaka och skydda samhällsviktiga anläggningar och infrastruktur
• Stöd till Försvarsmaktens mobilisering: Polisen kan bistå med trafikdirigering och andra åtgärder för att underlätta Försvarsmaktens uppbyggnad
• Gränsövervakning: Förstärkt kontroll och övervakning av Sveriges gränser
• Utredning av brott: Särskilt brott mot ransonerings- och regleringsbestämmelser som kan införas vid höjd beredskap

Enligt den statliga offentliga utredningen "Polisiär beredskap i fred, kris och krig" (SOU 2025:57) pågår ett omfattande arbete med att stärka Polismyndighetens förmåga att fullgöra sina uppgifter vid höjd beredskap. Detta inkluderar personalförsörjning, materiel, utbildning och övningar.

Viktigt att notera är att Polismyndigheten vid höjd beredskap fokuserar på uppgifter som har särskild betydelse för totalförsvaret. Den ordinarie polisverksamheten fortsätter naturligtvis, men vissa uppgifter prioriteras och andra kan behöva anpassas efter situationen.

Styrning, ledning och samverkan i kris och krig

En av de största utmaningarna för totalförsvaret är att få alla delar att fungera tillsammans. Med många olika aktörer – myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer – krävs tydlig styrning, effektiv ledning och god samverkan.

Försvarshögskolan driver ett forskningsnätverk som fokuserar på just dessa frågor: att styra, leda och samverka i kris och krig. Nätverket samlar forskare och praktiker för att utveckla kunskap om hur totalförsvaret kan organiseras och ledas på bästa sätt.

Utmaningarna är många. Det civila och militära försvaret har olika kulturer, beslutsprocesser och sätt att arbeta. Under fredstid är samordningen begränsad, men vid höjd beredskap måste samverkan fungera snabbt och effektivt. Detta kräver:

• Gemensam planering: Aktörer måste planera tillsammans och ha en gemensam förståelse för hotbilder och scenarior
• Tydliga roller och ansvar: Varje aktör måste veta vad som förväntas och hur ansvarsfördelningen ser ut
• Övning och träning: Samverkan måste övas regelbundet för att fungera under press
• Informationsdelning: Effektiva system för att dela information och lägesbilder mellan aktörer
• Flexibilitet: Förmågan att anpassa organisation och arbetssätt efter situationens krav

Enligt Försvarshögskolan är målet med totalförsvaret att genom samverkan och samordning uppnå maximal försvarseffekt. Detta kräver att alla delar arbetar tillsammans mot gemensamma mål.

Kunskapsutveckling och forskning är avgörande för att förbättra totalförsvaret. Genom att systematiskt analysera erfarenheter, studera andra länders lösningar och utveckla nya metoder kan Sveriges totalförsvar kontinuerligt förbättras.

Sammanfattning och vägen framåt

Totalförsvarets utveckling 2025-2030 är en pågående process som kräver engagemang från hela samhället. Den förändrade säkerhetspolitiska situationen har gjort det tydligt att Sverige måste ha ett robust totalförsvar som kan skydda landet och dess befolkning vid både kriser och krig.

De viktigaste insatsområdena under perioden är:

Civilplikt och personalförsörjning: Genom de nya regeringsuppdragen till MSB byggs nu system för att säkerställa att räddningstjänsten och befolkningsskyddet har tillräcklig personal vid höjd beredskap. Civilplikten blir ett viktigt verktyg för att möta denna utmaning.

Samverkan och samordning: Försvarsmaktens och MSB:s gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret ger en gemensam grund för planering. Tydliga roller för myndigheter som MSB och Polismyndigheten, tillsammans med kommunernas centrala position, skapar förutsättningar för effektiv samverkan.

Hela samhällets ansvar: Totalförsvaret är inte bara en statlig angelägenhet. Kommuner, företag, organisationer och enskilda medborgare har alla viktiga roller att spela. Totalförsvarsplikten omfattar alla mellan 16 och 70 år, vilket innebär att de allra flesta svenskar kan komma att bidra på olika sätt.

Vägen framåt kräver fortsatt utveckling, utbildning och övning. Det räcker inte att ha planer på papper – förmågorna måste tränas och testas regelbundet. Både myndigheter och medborgare behöver förbereda sig.

För dig som privatperson finns det konkreta sätt att bidra:

• Skaffa grundläggande beredskap hemma: Mat, vatten och andra förnödenheter för minst en vecka
• Ta del av information: Läs broschyrer som "Om krisen eller kriget kommer" och följ myndigheters information
• Utveckla din kompetens: Delta i kurser i första hjälpen, brandskydd eller krishantering
• Engagera dig: Frivilligorganisationer inom totalförsvaret behöver alltid fler medlemmar
• Var uppmärksam: Följ samhällsutvecklingen och var beredd att ställa upp om du kallas

Sveriges totalförsvar byggs av oss alla. Genom att alla tar sitt ansvar – från regering och riksdag till den enskilde medborgaren – skapar vi ett robust försvar som kan skydda vårt land och vår befolkning. Perioden 2025-2030 är avgörande för denna utveckling, och de åtgärder som nu vidtas lägger grunden för Sveriges säkerhet under kommande decennier.

Totalförsvaret är en investering i vår gemensamma trygghet och framtid. Det kräver resurser, engagemang och uthållighet – men det är en investering som är helt nödvändig i den värld vi lever i idag.